6 av 10 grundskollärare: Vårt arbete är psykiskt påfrestande

Att en stor trivsel med arbetet framkommer är det stora glädjeämnet i SCB:s arbetsmiljöundersökning för 2021. Hela 87 procent av yrkesgruppen grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare tycker att de i hög grad har ett intressant, stimulerande och meningsfullt arbete. Det kan jämföras med alla yrken där snittsiffran är 73 procent.

– Trots det har vi en brist på lärare, något som kan förklaras av andra siffror när det gäller arbetsbelastningen. Men det finns en enorm potential, vi borde inte ha en lärarbrist om man tog tag i arbetsmiljöproblemen.

”En jätteallvarlig siffra”

Åsa Fahlén syftar bland annat på att nära fyra av tio grundskollärare uppger att man i hög grad har en stor arbetsbelastning, och att över sex av tio upplever att arbetet är psykiskt påfrestande.

– Arbetsbelastningen är någonting som påverkar yrkets attraktivitet väldigt negativt.

SCB:s sammanställning visar också att fler än sju av tio, både grundskolelärare och förskolelärare, anser att annat tar för mycket tid från huvudsysslan.

– Det är en jätteallvarlig siffra. När lärare inte får tillräckligt med tid för undervisningen vem drabbas då? Eleverna såklart. Det blir helt enkelt en sämre utbildning för dem. Vi vet också att när lärare varken har tillräckligt med förberedelsetid eller hinner se alla elever så är det elever med störst behov som far mest illa.

Skola med större klyftor

Åsa Fahlén säger att just det faktumet är en viktig orsak till den ökade bristen på likvärdighet.

– Bristen på tid till huvuduppdraget, undervisningen, sliter på lärare, drabbar enskilda elever, och samhället i stort därför att vi får en skola med allt större klyftor mellan de som får kunskaper och de som inte får det i tillräcklig utsträckning.

Tror du att det finns en bred förståelse för det här bland styrande politiker, till exempel skolministern?

– Jag tror att det finns en begynnande förståelse och även en begynnande vilja att ta i det. Problemet för skolministern är att hon har ett väldigt litet mandat att påverka detta så länge skolan styrs av kommunerna. Just därför driver vi frågan om ett ökat statligt ansvarstagande, därför att det är så svårt att komma åt problemen.

Har mindre att säga till om

Hon konstaterar att det inom många yrken råder en hög arbetsbelastning och att det då är viktigt att få tid för återhämtning, samt att ha möjlighet att påverka sin arbetssituation.

– Då får man en större resistens och lättare att klara arbetstopparna. Vi hör från våra medlemmar att man har allt mindre att säga till om och bara blir ålagd att göra en massa saker.

Hur ser du på att sju av tio har arbetat trots sjukdom för att inte belasta kollegor?

– Man ska inte jobba när man är sjuk. Men man jobbar ganska tätt i skolan och det finns ett solidaritetstänk med både eleverna och med kollegorna. ”Är jag hemma får mina kollegor ännu mer att göra, det är jobbigt” och ”gör inte jag det här kommer mina elever halka efter”. Det är en slags samvetsstress gentemot eleverna men också som en del av ett kollegium.

Ställs orimliga krav

Hälften av de svarande känner sig varje vecka otillräckliga med sina arbetsinsatser. Hur ser du på det?

– Man tvingas att göra arbetsuppgifter som egentligen inte ska ligga på lärarna. Ibland för att det ställs krav, som faktiskt inte ska ställas, på skolor och lärare. Men det kan också vara krav som ställs på lärare för att det saknas andra yrkesgrupper.

– Har skolan en underbemannad elevhälsa får lärare ta den rollen, eller om det finns elever med särskilda behov fast det egentligen skulle behövas en speciallärare och så vidare.

Vad tänker LR i stort om det som framkommer i undersökningen?

– Att den visar att lärare vet och känner att vi är viktiga. Jobbet är intressant och stimulerande, ingen dag är den andra lik. Du möter ständigt nya elever och det är nya frågor och infallsvinklar. Det är otroligt spännande att få arbeta med unga människor. Men: lärare får inte tillräckligt bra förutsättningar, säger Åsa Fahlén.