170 skolbibliotekarier: Det här är utredningens viktigaste förslag
Skolbibliotek
Namninsamlingen är ett svar på den statliga utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”, vars ambition är att stärkta skolbiblioteken i Sverige.
– Skolbibliotekarier har jobbat lite i motvind under lång tid, utan att ha relevanta eller tillräckliga styrdokument i ryggen. Det finns så mycket potential i ett välfungerande skolbibliotek, för hela skolan, men det kan inte vara upp till enskilda eldsjälar att säkra den kvaliteten, säger Hanna Berg Carlsson, skolbibliotekarie på Jenny Nyströmskolan i Kalmar.
Tillsammans med sex andra kollegor har hon författat yttrandet som sammanlagt 170 skolbibliotekarier skrivit under. I skrivelsen framkommer att de ställer sig bakom och välkomnar förslagen som lyfts fram i skolbiblioteksutredningens betänkande.
De undertecknande tror att de sammantagna förslagen kommer att leda till en mer likvärdig skola vad gäller skolbibliotek, och att förståelsen för skolbiblioteket som verksamhet kommer få en mer naturlig plats i svensk skola.
– Vi tycker det är viktigt att våra synpunkter kommer fram, och Gustav Fridolin uppmuntrande oss att yttra oss. Den här sortens utredning kommer inte varje dag, vi har väntat på den länge så detta var vår chans att uttala oss, säger Hanna Berg Carlsson.
Den 19 januari överlämnade regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin, tidigare utbildningsminister (Mp), utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel till utbildningsminister Anna Ekström (S).
I utredningen ges förslag på flera åtgärder som syftar till att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. Bland annat föreslås att alla skolbibliotek ska vara bemannade och att kraven på att skolbiblioteket ska finnas på den egna skolan skärps. Enligt utredningen saknar över hälften av skolorna ett bemannat bibliotek på plats i dag.
– Visst finns det ett krav på bemanning redan i dag men vi menar att det behöver vara explicit i skollagen att det ska vara en bemanning, sade Gustav Fridolin när han överlämnade utredningen.
Runt 82 remissinstanser, däribland lärarfacken och Sveriges kommuner och regioner, har ombetts att lämna synpunkter på den statliga utredningens förslag till åtgärder för att stärka skolbiblioteken och ge alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan en likvärdig tillgång till skolbibliotek. Synpunkterna ska lämnas in senast i dag, fredagen den 11 juni.
Lärarnas Riksförbund är positivt till utredningens förslag, och konstaterar i sitt remissvar att det är glädjande att de flesta av de förbättringsförslag vad gäller skolbiblioteken som de presenterade 2012 nu verkar kunna bli verklighet.
”Skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevernas lärande i allmänhet och för läsutvecklingen i synnerhet. Förbundet ställer sig därför bakom de föreslagna regleringarna av skolbibliotek bemannade med behörig personal”, skriver LR.
Vad gäller skolbibliotekens bemanningsgrad anser lärarfacket, att den inte får vara för liten ”då intentionerna som utredningen för fram med inte kommer att kunna uppfyllas”.
Upphovspersonerna till skolbibliotekariernas skrivelse är inne på samma spår:
"Att skolbibliotek enligt lag ska vara bemannade ser vi som ett av utredningens viktigaste förslag", står att läsa i deras yttrande.
De fick, till skillnad från facket, inte utredningen på remiss, men ville ändå ta chansen och kommentera delbetänkandet utifrån skolbibliotekariernas perspektiv, berättar Hanna Berg Carlsson.
– Många kompetenta instanser är tillfrågade att svara på remissen, men vi befinner oss på golvet - det är vår arbetsmiljö och våra arbetsuppdrag som det gäller. Det är relevant för alla parter att vår erfarenhet och expertis finns med i diskussionen. Så vi samlade ihop en grupp och börja beta igenom utredningens förslag från början till slut.
Det finns fortfarande en del frågetecken och osäkerhet kring vissa delar av förslagen. En grundläggande utgångspunkt, som har avgörande betydelse, är att förslagen ses som en sammantagen helhet, säger hon.
– Vi upplevde till exempel att utredningen inte tillräckligt belyser bemanningsfrågan som en arbetsmiljöfråga. Bemanningen handlar ju inte bara om vad skolor och kommuner kan ha råd med, eller vad elever och lärare behöver - det handlar också om hållbara arbetsliv för de som arbetar.
Utredningen behöver definiera vissa saker tydligare - om kommuner till exempel ska ha skolbibliotekssamordnare så måste det vara tydligt vad en sådan tjänst kan användas till, säger Hanna Berg Carlsson.
– Och om bemannade skolbibliotek blir inskrivet i skollagen så medföljer visst ansvar, till exempel på de lärosäten som erbjuder utbildningar riktade till skolyrken. Men på det stora hela är vi nöjda med Gustav Fridolins arbete, och upplever att förarbetet som gjorts är väldigt grundligt och väl genomfört, säger Hanna Berg Carlsson.
I Gustav Fridolins uppdrag ingår även att föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola, denna del ska redovisas senast den 30 juni 2021.
Utredningen föreslår bland annat att:
- Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
- Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
- Det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.
- Skolbiblioteket i första hand ska finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteksverksamheten i stället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever.
