Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb

LÄS ÄVEN: Dramatiska förslagen – Så kan lärarnas arbete förändras

Trots att myndigheter, organisationer och forskare återkommande larmar och visar hur obalans mellan krav och resurser leder till omfattande sjukskrivningar är det många förskollärare och lärare som har en direkt hälsovådlig arbetsbelastning.

– Det måste till en förändring. Svensk skola lider av systemfel, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

För ungefär ett år sedan genomförde förbundet en enkätundersökning bland ett representativt urval av dess medlemmar (se grafik nedan):

• 45 procent av lärarna i förskolan och grundskolan i undersökningen stämmer inte in i påståendet att de har de förutsättningar som behövs för att de ska kunna utföra sitt jobb
• En stor andel av de svarande lärarna och förskollärarna uppger att det sällan eller aldrig tas in vikarier vid oplanerad frånvaro. Ofta behöver kollegor vikariera för varandra.
• 33 procent av lärarna i grundskolan (26 procent i F–3, 45 procent i mellanstadiet och 29 procent högstadiet) och 17 procent av lärarna i gymnasieskolan uppger att de under den aktuella veckan vikarierade för andra.
• En översiktlig beräkning visar att grund- och gymnasielärares sammanlagda vikarierande under 2024 motsvarade cirka 2 600 heltidstjänster på årsbasis (förutsatt att vikarierandet var lika stort under övriga delar av skolåret som det var under den veckan då lärarna svarade).
• Drygt hälften av de svarande högstadielärarna uppgav att de under den undersökta veckan i ganska låg grad eller inte alls hade tillräckligt med tid till förarbete av undervisningen och två av tre att de i ganska låg grad eller inte alls hade tillräckligt med tid till efterarbete.

Saknas tid till för- och efterarbete

Häromåret visade Sveriges Lärare i en annan undersökning hur lärare i genomsnitt lägger mer än en tredjedel av sin arbetstid på annat än undervisningsrelaterade arbetsuppgifter, till exempel administration och möten.

– Det är tydligt att lärares huvuduppdrag trängs undan av administration och arbetsuppgifter som inte tillhör kärnuppdraget. Det leder till en alldeles för hög arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö, men också till lägre kvalitet i verksamheten vilket inte minst drabbar eleverna, säger Anna Olskog.

– För att kunna upprätthålla god kvalitet är det avgörande att lärare har tillräckligt med tid till för- och efterarbete av undervisningen. Det har många inte i dag.

Lärare behöver större autonomi

I de pågående avtalsförhandlingarna kräver Sveriges Lärare ett överenskommet tak för undervisningen och reglering av tiden till för- och efterarbete av undervisningen.

– Det måste till en reglering som skyddar yrket från en allt för hög arbetsbelastning. Dagens situation är inte hållbar. Lärare behöver också en större professionell autonomi.

En del befarar att skolhuvudmän, som ett svar på en eventuell central reglering, kommer att öka elev- och barngruppernas storlek.

– Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för skolan och bland annat reglera barn- och elevgruppernas storlek, säger Anna Olskog.

Att döma av den senaste tidens uttalanden växer det politiska intresset på central nivå för att öka den statliga regleringen och styrningen av skolan.

– Det är tydligt att man i allt större utsträckning lyssnar på vad vi lärare har att säga. Nu behöver man från politiskt håll också se till att våra krav blir verklighet.

Så tycker arbetsgivarna:

Därför säger arbetsgivaren nej till reglering av klasstorlekar, lägre undervisningstid och mer tid till för- och efterarbete.

SKR har tidigare tillbakavisat fackets krav på regleringar. Pressekreterare Lisa Blidner svarar i ett mejl:

– Vi avstår från att besvara frågorna med anledning av pågående avtalsrörelse.

Daniel Andersson, förhandlingschef Almega Utbildning:

– I Sverige regleras den här typen av frågor mellan parterna eller i dialog mellan rektor och lärare.

– Det vore att skapa regleringar som inte gynnar vare sig elever, den enskilda skolan eller lärarna. Det är lokalt på skolorna som man bäst vet hur elevsammansättningen ser ut och vilka förutsättningar enskilda lärare har.

– Hur många elever det bör vara i en elevgrupp hänger väldigt mycket på vilken lärare som undervisar och hur eleverna fungerar i en klassrumssituation. De här besluten måste fattas på lokal nivå på respektive skola.

LÄS ÄVEN:

Läraren Niklas jobbade på toaletten för att hinna

”Glöm inte att du kan begära ersättning för övertid”