Sex av tio lärare: Vi har för hög arbetsbelastning
Läraren Anna Nord och fritidspedagogen Carina Lindmark Jonson vittnar om arbetsbelastningen.
Arbetsbelastning
Lärare är den yrkesgrupp där störst andel uppger att de lider av för stor arbetsbelastning. Enligt Arbetsmiljöverkets nya undersökning anger 57 procent att trycket på jobbet är för högt.
– Jag tycker att det är allvarligt, säger Ann Ponton Klevestedt, Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets rapport, ”Arbetsmiljön 2024”, landar mitt i en intensiv avtalsförhandling mellan Sveriges Lärare och SKR och Sobona.
Den visar att 57 procent av lärarna upplever att arbetsbelastningen ”alltid eller oftast” är för hög – snittet för samtliga branscher är tio procentenheter lägre.
– Arbetsmiljöverkets rapport visar fortsatt alarmerande siffror rörande lärares arbetsmiljö – både att arbetsbelastningen är alldeles för hög och att arbetet är psykiskt påfrestande. Det gäller från förskola till gymnasiet, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Elisabet Mossberg, biträdande förhandlingschef för Sveriges Lärare, beskriver läget som ”låst” när det gäller lärarnas krav på reglerad tid till planering och för- och efterarbete.
Ändå är lärarna den yrkesgrupp som drabbas hårdast av hög arbetsbelastning.
”Sett under lång tid”
– Det här är något vi sett under lång tid och det kombineras också med andra delar, att man har varit utsatt för kränkande särbehandling, och att det är lägst andel som tycker att man har förutsättningar att göra ett bra jobb, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys, Arbetsmiljöverket.
Anna Nord, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm, säger att lärare lägger minst tid på att genomföra och planera undervisningen – desto mer på administration.
– Det är ledsamt, det är världens roligaste jobb. Vi ser unga lärare lämna yrket, inte på grund av lönen utan för att man inte orkar med sitt uppdrag, säger hon.
Kvinnor är hårdast drabbade, 6 av 10 i utbildningssektorn säger att de alltid eller ofta har för mycket att göra, jämfört med knappt hälften av männen.
”Allvarlig situation”
– Situationen är mycket allvarlig för landets lärare och för svensk skola överhuvudtaget. Vårt skolsystem är inte hållbart. Då är det mycket provocerande att ha en motpart i avtalsförhandlingarna som inte vill tala om regleringar överhuvudtaget, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.
En tredjedel av lärarna uppger att de saknar möjlighet att återhämta sig efter arbetsdagen.
– Vi ser medlemmar som går ner i 80 procent för att orka göra sitt jobb, säger Anna Nord.
Larmat tidigare
Rapporten från Arbetsmiljöverket rimmar med tidigare larm från fackförbundet.
En undersökning från Sveriges Lärares visar att 6 av 10 lärare i förskola och 7 av 10 lärare i fritidshem inte hinner med att planera undervisningen.
– Det är bra att det krigas för planeringstiden, säger Carina Lindmark Jonsson, fritidspedagog på Lejonströmsskolan i Skellefteå.
Att lärare i fritidshem är ett bristyrke märks inte på arbetsvillkoren, säger hon.
– Generellt är det brist på fritidspedagoger, så de som är kvar borde få det ganska bra. Men så är det inte, även om vi har det oförskämt bra där jag jobbar, säger Carina Lindmark Jonson.
Yrkena som sticker ut
Arbetsmiljön 2024 baseras på nya frågeformulär, och det är svårt att jämföra med tidigare siffror. Tendensen är dock tydlig.
– Vård, omsorg och utbildning sticker ut. De kvinnodominerade branscherna ligger högt på mätningar av arbetsbelastning och brist på möjligheter till återhämtning, säger Ann Ponton Klevestedt.
Samtidigt uppger nära 9 av 10 inom utbildning att de har ett meningsfullt jobb.
– Det finns saker att göra, att ha ett samtal om frågorna på arbetsplatserna, försöka hitta sätt att jobba. Vi tycker att det bör gå att göra ändringar, säger hon.
Rapporten från Arbetsmiljöverket ges ut vartannat år sedan 1989. Undersökningen 2024 gick ut till cirka 62 000 individer, varav 17 665 svarat.
LÄS ÄVEN:
Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb
