Mer distansundervisning hotar öka lärarbristen

LÄSTIPS: Kravet: Minskad arbetsbelastning

Rapporten visar att det finns uppenbara problem och farhågor hos lärarna för att de digitala arbetssätt som varit nödlösningar under pandemin, ska bli bestående när samhälle och skola återgår till normala förhållanden. Många lärare varnar för att tekniskt möjliga digitala arbetssätt tränger ut pedagogiskt bättre arbetssätt.

Sänkt status

I rapporten ”Digitalisera inte bort lärarprofessionen” har Lärarförbundet låtit sammanställa resultaten från sex undersökningar från sin medlemspanel under perioden september 2019 – februari 2021. Sammantaget ges en bild av hur lärare och skolledare upplever digitaliseringen i skolan.

• 76 procent av lärarna tror att mer fjärr- och distansundervisning kommer att göra läraryrket mindre givande.
• 48 procent av lärarna tror att mer fjärr- och distansundervisning kommer att leda till att läraryrkets status sänks.
• 47 procent av lärarna svarar att de allvarligt skulle överväga att sluta som lärare om undervisningen i framtiden innehåller mer fjärr- och distansundervisning.

Tydliga brister

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad.

– Lärarna är tydliga med vilka brister de ser med distansundervisningen. Inte bara så att den påverkar kvaliteten på undervisningen, utan även läraruppdraget i sig och yrkesstoltheten. Det är inte på distansundervisningens premisser de valde att bli lärare.

I dag är det till stora delar kostnadskalkyler som driver på den digitala utvecklingen i skolan. Det lärarna tydligt markerar i rapporten är vilka konsekvenser en felaktig utveckling skulle få, både för elevernas inlärning, kvaliteten i undervisningen och för skolans likvärdighet.

– De lärararbetsgivare som tror att lösningen på lärarbristen är ökad distans- och fjärrundervisning, kunde ju inte ha mer fel. En sådan utveckling riskerar att spä på en redan akut lärarbrist än mer, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vilka grupper syftar du på?

– Både SKR och Friskolornas Riksförbund har vurmat för betydligt mer flexibla regelverk, som syftar till att tillåta fjärr-och distansundervisning i en mycket högre omfattning än i dag.

– Vi menar att pandemiförordningen som regeringen nu förlängt fram till juli 2022 – och som i praktiken ger arbetsgivarna helt fritt att organisera undervisningen – måste avbrytas betydligt tidigare om smittläget så medger.

Vad bör myndigheterna tänka på för att styra utvecklingen rätt?

– Viktigt är att regeringen tar rapporten på allvar och ser till att det blir lärarprofessionens behov och kompetens som får driva digitaliseringen i skolan – inte andra intressen. Allt sådant behöver regleras så att önskad utveckling säkras. Det är inte företag som utvecklar tekniken som ska kliva in och definiera hur skolan ska jobba. Inte heller ska digitaliseringen vägledas av kortsiktig ekonomism, med avsikten att minska kostnaderna för skola och utbildning.

LÄS ÄVEN

24 lärare berättar: Så har pandemin förändrat våra liv

Fem länder – fem covid-strategier

Agnes Wold: "Därför är utbildningsministern årets kvinna”