Läraren Niklas jobbade på toaletten för att hinna

• LÄS ÄVEN: Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb

Vårbyskolan ligger i ett socialt utsatt område i Huddinge, söder om Stockholm. På skolan går det cirka 300 elever fördelade på årskurserna 4–9. I fjol uppnådde 42 procent av niorna kunskapsmålen. Ungefär hälften lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Niklas Klevelid har arbetat på skolan sedan 2017. Fram till i fjol undervisade han, förutom i idrott, även i SO.

– Det är framför allt under de senaste åren som arbetsförhållandena har försämrats. I takt med att man dragit ned på antalet anställda har våra scheman blivit alltmer pressade med bland annat återkommande vikariepass.

– I höstas uppgav nästan en tredjedel av skolans lärare i en undersökning att de inte hinner ta rast och paus som de bör göra.

”Den kreativa glädjen dör”

Enligt Niklas Klevelid är det inte ovanligt att lärare tvingas använda sin förtroendearbetstid till arbetsuppgifter som ska hinnas med under den reglerade arbetstiden.

– För min del kan det till exempel handla om dokumentation, kontakt med vårdnadshavare, städning och materialvård. Förtroendetiden vill jag äga själv och använda till att exempelvis läsa forskningsresultat, utveckla nya kreativa lektionsplaneringar och testa nya arbetssätt och aktiviteter.

– Den kreativa glädjen i yrket dör mer och mer för varje år som går.

Hur mår du?

– Förra läsåret mådde jag inte alls bra. Men de som drabbades allra mest av min arbetssituation var nog min egen familj. Jag var trött, irriterad och hade under en period kontakt med vården.

– Mina närmaste kollegor försökte avlasta mig. Ledningen lyssnade inte förrän jag KIA-anmälde mitt schema. Under en period behövde jag emellanåt ta med mig datorn in på toaletten.

Varför då?

– För att kunna arbeta under toabesök. Så är det inte längre. Jag har i dag ett bättre schema.

Hur ser det ut för dina kollegor?

– Det är fortfarande en pressad situation på skolan, bland annat på grund av schemaläggningen. För att hinna förflytta sig mellan lektioner – och även kunna ta pauser – avslutar lärare emellanåt lektioner tidigare än vad de ska göra, vilket så klart går ut över elevernas undervisningstid. Men vad ska de göra?

– Ett resultat av den höga arbetsbelastningen är att kollegor blivit långtidssjukskrivna.

Finns det tillräcklig tid till att för- och efterarbeta undervisningen?

– Ofta inte, vilket är extra allvarligt på en skola som vår. Många av våra elever är i stort behov av fasta rutiner, väl förberedda lektioner, en tydlig struktur och ordning och reda. Om inte det finns blir det oro.

”Ett sätt att sänka vikariekostnader”

Niklas Klevelid berättar att skolan i höstas fick en ny biträdande rektor.

– Jag hoppas och tror att vi åtminstone till det kommande läsåret ska få en bättre och mer genomtänkt schemaläggning, tjänstefördelning och arbetsmiljö.

Enligt Pablo Mendoza, Sveriges Lärares ordförande i Huddinge, är det inte ovanligt att lärare får vikariera för frånvarande kolleger.

– Det är ett utbrett fenomen. Att låta den ordinarie personalen vikariera vid kollegors sjukdom eller liknande är ett sätt att sänka vikariekostnaderna. Men det är inget som vi från fackets sida accepterar. Det innebär ökad arbetsbelastning och, inte minst, att tiden till för- och efterarbete av den ordinarie undervisningen äts upp. När lärare är frånvarande ska det sättas in vikarier.

Vad händer med lärarnas undervisningstid?

– Den har under de senaste åren gradvis ökat. Det är rektorernas sätt att behålla verksamheten så intakt som möjligt när budgeterna krymper.

Har inte tid att vikariera för kollegor

Sedan tio år tillbaka arbetar Johan Andreasson som lärare i matematik, NO och teknik på Rudsskolan i centrala Karlstad. Skolan har cirka 550 elever fördelade på årskurserna 7–9.

– Man har dragit ned på personalen och ökat klasstorlekarna. I till exempel matematik var vi tidigare tre lärare på två klasser, vilket innebar 20 elever per lärare. Från och med i år är det 30 elever per lärare. Det är stor skillnad.

Har undervisningstiden minskat i motsvarande utsträckning?

– Nej. Den är samma som tidigare. Däremot har antalet stödlektioner till elever som behöver extra hjälp minskat.

Blir det sämre undervisning?

– Ja. Med så stora klasser går det inte att tillgodose alla elevers behov. Det är inte mycket tid man i dag kan lägga på varje elev under en lektion, vilket drabbar de elever som är i mest behov av stöd och hjälp hårdast.

Behöver lärare vikariera för varandra när någon är sjuk eller borta av andra skäl?

– Nej, det finns det inte tid till. Vi har redan för mycket att göra och tvingas prioritera ned arbetsuppgifter som vi ska utföra.

LÄS ÄVEN:

Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb

”Glöm inte att du kan begära ersättning för övertid”