Mer undervisning skapar oro för arbetsbelastningen

• Förstärkningsundervisning ska ges till alla elever i matte och svenska, främst i tidiga årskurser.
• De elever som riskerar att inte nå målen ska få förstärkningsundervisning antingen i små grupper, 3–6 elever i lågstadiet, 5–8 i mellanstadiet och 6–10 i högstadiet, eller i halvklass. Detta ska prövas i en försöksverksamhet under en begränsad period.

Så vill Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare och utredaren bakom ”Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det”, få fler att nå gymnasiebehörighet.

Men hos vissa remissinstanser finns en oro för att de minskande elevkullarna inte räcker för att kompensera för lärarbristen, som förväntas ligga kring 10 000 år 2038. Och för att lärares arbetsmiljö kommer att försämras.

”Upplever redan hög belastning”

”Många lärare upplever redan en hög arbetsbelastning, och ökade krav på undervisningstid riskerar att leda till ökad stress, utmattning och i förlängningen högre sjukfrånvaro eller att fler lärare lämnar yrket. Utan en parallell satsning på fler lärarresurser och åtgärder för att avlasta lärarna kan detta påverka undervisningens kvalitet negativt”, skriver Hylte kommun.

”Det är viktigt att utreda om lärare har tillräcklig tid och utrymme för att planera och genomföra förstärkningsundervisning inom ramen för sin ordinarie tjänst”, skriver Arvika kommun.

”Förstärkningsundervisning enligt utredningens förslag både kan innebära mer undervisningstid för vissa elever och mer undervisningstid för lärare utan att elevens totala undervisningstid ökar” skriver Skolinspektionen.

– Arbetsbelastningsfrågan är central, det är också ett skäl till att vi föreslår försöksverksamhet. Samtidigt efterfrågar lärare mindre grupper och halvklass för att kunna hjälpa eleverna, vilket det finns en tydlig arbetsmiljöaspekt i. Många lärare upplever en etisk stress när alla elevbehov inte kan tillgodoses i ordinarie helklassundervisning, säger Pontus Bäckström.

”Trångbott”

Men förslagen kan också påverka lärares fysiska arbetsmiljö, enligt remissinstanserna.

”I vissa fall är det trångbott, och mindre undervisningsgrupper kräver ytterligare lokaler eller särskilda lösningar”, skriver Flens kommun.

”Utmaningar med extra studietid är att rent schemamässigt få det att fungera, tillgången till behöriga lärare är ytterligare en utmaning” skriver Mittuniversitetet.

SKR betonar samma problem.

”Det överskott på lärare som utredningen räknar med är snarast en beräkning på nationell nivå som mest kan ge en indikation på möjligheterna att lyckas men inte att de kommer att finnas i de kommuner där de behövs för att försöksverksamheten ska kunna genomföras och det finns ingen garanti för att de flyttar dit där de behövs”.

Minskade barnkullar

”En extra stor utmaning är att kompetensförsörja de mindre enheterna som redan idag har svårt att rekrytera och behålla behörig personal. Minskade barngrupper kan hjälpa men inte i den utsträckning som utredningen föreslår” konstaterar Växjö kommun.

– Barnkullarna minskar mycket de kommande åren och det frigör lärarresurser, det minskar behovet av att befintliga lärare undervisar fler timmar. Men det är också ett skäl till att vi föreslår försöksverksamhet, att vi kan utvärdera totaleffekten. Det inkluderar också effekter för lärarna, säger Pontus Bäckström.

”Kostsamma åtgärder”

Flera remissinstanser påpekar att förslagen blir dyra att genomföra.

”Möjlighet för att organisera eleverna i halvklass finns redan idag, men insatsen kan hindras utifrån tillgång till resurser. Möjligheten att reglera elevantal i undervisning ser även olika ut beroende på storlek på skolan. Större skolor har fler organisatoriska möjligheter vilket innebär att organisering av halvklass inte belastar ekonomin i lika hög utsträckning som det gör för en mindre skola med endast en klass i varje årskurs” skriver Värnamo kommun.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utredning (IFAU): ”När det gäller att avgöra hur stora kostnader som kan tolereras för att uppnå förbättringar i studieresultaten för en utsatt grupp elever måste i slutändan en politisk bedömning göras”.

I en kommentar från SKR:s styrelse står att ”Utredningens beräkningar av kostnaderna för förstärkningsundervisning är dock alltför låga och räcker enbart till undervisning, men inte till planering av den. Dessutom saknas beräkningar och finansiering för exempelvis lärarvikarier i samband med konferenser och administration”.

– Vi gör en poäng av att vi räknar på hela undervisningskostnaden just för att planeringstid med mera ska ingå vilket det inte gör när man bara räknar på timkostnad för själva undervisningen, vilket andra utredningar har gjort historiskt. Men detta är kostsamma åtgärder. Studier av visar att mindre klasser kan ha stor effekt. Men vart går samhällets brytpunkt för kostnaden i relation till effekten? Det är också därför vi föreslår försöksverksamhet, säger han.

”Skyldigheten för skolhuvudmännen att tillföra förstärkningstimmar måste också följas av utökade resurser, annars riskerar detta undergräva möjligheterna för att bedriva en god undervisning för samtliga elever. Enligt skollagen ska alla elever ges möjlighet att lära och utvecklas samt utmanas utifrån sina förutsättningar”, skriver Linnéuniversitetet.

”Att organisera halvklassundervisning kan vara logistiskt utmanande även på skolor med stora elevgrupper och begränsade lokaler. Halvklassverksamhet kräver fler lärare och mer undervisningstid, vilket kan vara kostsamt och svårt att genomföra i skolor med begränsade resurser” konstaterar Värnamo kommun.

Svårt för mindre kommuner

Pontus Bäckström säger att ett antal mindre kommuner svarar att de kommer ha svårt att genomföra förslagen i utredningen.

Någon av dem har valt att avstyrka samtliga.

– Jag ställer mig först i kön att tillstå att vi inte har en nationellt likvärdig skola, men jag tycker det är orimligt att anse att vi ska lägga hela mitt förslag i malpåse bara för att några kommuner inte har kapacitet att genomföra dem. Snarare visar ju detta på behovet att staten tar ett ökat ansvar för skolans likvärdighet och kompensatoriska förmåga, vilket jag också hoppas blir utfallet av nu andra pågående utredningar, såsom skolpengsnormutredningen, säger Pontus Bäckström.

LÄS ÄVEN:

11 utredningar – så vill de lösa skolans problem

Skarpa förslagen: Så ska fler elever klara målen

Utredaren: ”Finns en gräns hur mycket stöd lärare kan ge”