22 punkter – så ska lärare få mer tid till undervisning

Sedan sommaren 2023 har Bo Jansson på regeringens uppdrag utrett hur förskollärares och lärares administrativa börda kan minskas till förmån för mer tid till arbetet med undervisningen och det som hör till den.

Ett år senare utökades uppdraget till att även omfatta hur lärares och förskollärares undervisningstid – och tid till planering och uppföljning – kan regleras.

På måndagen presenterade Bo Jansson sina förslag i betänkandet ”Tid för undervisnings­uppdraget”. Här är 22 punkter ur hans digra utredning:

Reglering av undervisningsuppdraget

• Lärares och förskollärares hela undervisningsuppdrag ska definieras i skollagen.
• I beskrivningen av undervisningsuppdraget ska planering och uppföljning av undervisningen ingå.
• Regeringen ska i föreskrifter ange omfattningen av undervisningsuppdragets olika delar.
• Det ska i läroplanerna speciellt anges att rektor ansvarar för att förskollärare och lärare ges förutsättningar att planera, genomföra och följa upp sin undervisning.
• Vid bedömning av hur mycket tid som ska planeras för undervisningsuppdraget ska det tas hänsyn tas till faktorer som:
  • Elevgruppernas storlek.
  • Antal elever som läraren regelbundet möter i undervisningen.
  • Antal elever som är i behov av särskilt stöd.
  • Ämnets karaktär.
  • Andra omständigheter som är av betydelse för elever och lärare.

• I förskolan och fritidshem ska hänsyn tas till:
  • Barn- och elevgruppernas storlek.
  • Antal förskollärare eller lärare i grupperna.

Så mycket ska lärare undervisa

• Det ska införas en statlig reglering av undervisningstiden för lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskola.
  • Lärare i förskoleklass, årskurser 1–6 i grundskolan, anpassad grundskola, sameskolan samt årskurserna 1–7 i specialskolan: Högst 550–650 timmar per läsår.
  • Lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassad grundskola samt årskurserna 8–10 specialskolan: Högst 500–600 timmar per läsår.
  • Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–550 timmar per läsår.
  • Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–650 timmar per läsår.
• Det föreslås ingen tidsreglering nedåt.

Obligatorisk tid för planering och uppföljning

•  Det ska avsättas tid för lärares planering och uppföljning av -undervisningen som – i grund- och gymnasieskolan – minst motsvarar undervisningstiden.
• Tiden till planering och uppföljning av undervisningen ska öka med minst mellan 10 och 20 procent i takt med stigande elevålder och ökad komplexitet i kurs och ämnesplanerna.
• För lärare i fritidshem och förskollärare i förskolan ska det avsättas minst fem timmar i veckan för planering och uppföljning av undervisningen.

Skolan ska avgöra när och hur information ska ges – inte föräldrar

• Bestämmelserna i skollag och läroplaner om att det fortlöpande ska informeras och föras samtal om barnets/elevens utveckling och kunskapsutveckling ändras till att elever och vårdnadshavare ska informeras vid tillfällen som bestäms av förskola, fritidshem eller skolan.
• När det gäller information om bedömning och betyg i grundskolan stryks formuleringen ”med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål”.
• Antalet obligatoriska utvecklingssamtal minskas från minst en gång per termin till minst en gång per läsår.

Mindre dokumentation

• Skriftliga individuella utvecklingsplaner byter namn till skriftliga kunskapsutvecklingsplaner.
• Innehållet begränsas till att enbart handla om kunskapsutveckling (och inte även social utveckling som kan vara fallet i dag).
• Skolverket ska ta fram riktlinjer för den undervisningsnära dokumentationen.
• Användningen av digitala verktyg och system för information och dokumentation ska utredas i särskild ordning.

Extra anpassningar, kränkande behandling och skadestånd

• Regleringen av extra anpassningar stryks ur skollagen.
• Dagens krav på att anmäla, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling som har samband med verksamheten ändras till att det ska finnas en skyldighet att informera, anmäla och utreda fall av kränkande behandling om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten.
• Personalens anmälningsskyldighet vid fall av kränkande behandling ändras till informationsskyldighet.
• Barn- och elevombudets roll, och möjligheten för barn- och elever att få skadestånd, bör utredas vidare.

LÄS ÄVEN:

Regeringens utredare: Så ska lärare få mer tid till undervisning

Varannan lärare svarar: Vi kan inte utföra vårt jobb

Han jobbade på toaletten för att hinna