Svårare att få upp lönen vid jobbyte
Avtal 2018 40 av Sveriges 50 största kommuner säger nej till lärare, förskollärare och fritidspedagoger som vill höja lönen genom att byta arbetsplats inom kommunen. Men i praktiken är det svårt att stoppa.
En central fråga i det nya avtalet handlar om att erfarenhet och kontinuitet ska premieras. De lärare som inte byter jobb ska inte halka efter lönemässigt.
En enkät som Lärarnas tidning gjort till landets 50 största kommuner, visar att en klar majoritet redan i dag säger nej till anställda som vill förhandla upp sina löner vid byte av arbetsplats med likvärdiga arbetsuppgifter inom kommunen.
Även bland kommuner som inte begränsat möjligheten att förhandla upp lönerna finns brasklappar om att lön inte bör ses som ett konkurrensmedel när någon byter jobb inom kommunen.
Men löneglidningen är svår att stoppa. I områden där konkurrensen om lärarna är tuff har de som hållit för hårt i penningpåsen förlorat anställda till grannkommuner eller friskolor.
– Det skapas ett flöde in och ut från kommunerna som kan påverka kvaliteten i skolorna – inte minst i socioekonomiskt svaga områden. Och det hindrar inte lärare att få upp sina löner, säger Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundet i Stockholm stad.
För att minska utflödet av personal har många kommuner infört olika undantag för att vissa anställda ändå ska få förhandla om sin lön. Till exempel om den anställda fått ökad behörighet, mer kvalificerade eller utökade arbetsuppgifter som innebär mer ansvar.
Samtidigt har rektorernas makt att sätta lön begränsats i åtskilliga kommuner.
Stockholm stad är en av de kommuner som dragit åt svångremmen. Prövning av lön görs nu bara om någon får ökad behörighet inom vissa områden och/eller förändrade arbetsuppgifter. Beslutet om lön för internt sökande har flyttats från rektor upp till förvaltningschef.
Astrid Gadman, personalchef inom utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, är medveten om att man tar en risk med sina skärpta bestämmelser i ett läge då staden behöver rekrytera 1 800 fritidspedagoger, förskollärare och lärare.
– Jag kan förstå att facken tycker att vi lägger oss i en process vi inte har med att göra. Samtidigt uppskattar facken inte heller en marknad som är vilda västern.
I Göteborg har makten över lönerna legat hos rektorerna ute i stadsdelsnämnderna även om det funnits rekommendationer att man inte ska konkurrera om lärarna med lön. Kanske kommer kontrollen över lönerna skärpas även här. I juli i år flyttades det centrala ansvaret för förskolan och grundskolan från stadsdelarna till två centrala förvaltningar.
– I dagsläget kan lärare få upp sin lön inom Göteborg, såvida man inte hamnar på en skola med en ny rektor som tänker ”Åh, jag måste ringa HR-avdelningen”, för de säger som regel nej fast det är rektorn och inte de som sätter lön, säger Andrea Meiling, ordförande Lärarförbundet Göteborg.
Hon beskriver en ”ständig dans” av lärare som flyttar mellan kranskommunerna för att få upp sina löner. Samtidigt ser hon att lärare som inte vill eller kan ge sig in i flyttkarusellen kan missgynnas när allt fler förhandlingar sker utanför avtalen och de årliga lönerevisionerna.
– Likvärdighet i lön finns inte längre utan det beror på hur väl du kan tala för din egen vara. Så vi som fackförbund måste också fundera på hur vi ska agera framöver, säger hon.
