”Studenterna är inga gratis vikarier”
Intervjun Garanterad introduktion för nyexade är ett av kraven som Lärarförbundet Student driver. Men den fråga som engagerar ordförande Matilda Gustafsson mest är den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu).
Matilda Gustafsson. Foto: Andreas Carlsson
Delar av lärarutbildningen är under all kritik, anser Matilda Gustafsson, ordförande i Lärarförbundet Student.
— Det får aldrig vara så att den student som är ute på sin verksamhetsförlagda utbildning känner sig som en gratis vikarie, men det händer alldeles för ofta.
Matilda Gustafsson kan konstatera att det som rör upp mest känslor hos studenterna är vfu. Kritiken gäller främst handledarna och deras förutsättningar att fungera bra. För att få till en förbättring kräver studentförbundet att det införs nationella riktlinjer för vfu.
Jag ville ha ett yrke med långa relationer till människor.
— Det ska inte spela någon roll vilket lärosäte man finns på, studenten måste alltid garanteras en miniminivå på sin vfu och få en handledare som fått utbildning och tid avsatt för uppdraget, säger Matilda Gustafsson.
Lärarbristen gör det väl svårt för skolorna att få fram handledare?
— Jo, helt klart. Ofta tas inga arbetsuppgifter bort när du blir vfu-handledare, det bara läggs till. Lärosätena måste ställa krav på huvudmännen att de skapar rätt förutsättningar för vfu, men ytterst måste det vara lärosätets ansvar att garantera att huvudmännen avsätter tid.
Du tillträdde som ordförande i januari. Vad är du mest nöjd med hittills?
— Vårt interna arbete. Vi har jobbat mycket med att få till en bra lokal förankring. Vi har skapat goda relationer med Lärarförbundet och även arbetat för att stärka samarbetet med andra studentorganisationer.
Vilken roll ska Lärarförbundet Student ha i förhållande till övriga Lärarförbundet?
— I tider när fackförbunden har problem med åldrande medlemmar och förtroendevalda kan vi bidra med unga röster och andra perspektiv på facket, läraryrket och lärarutbildningen. Vi är inte formade av gamla vanemönster eller traditioner. Vi vågar utmana.
Varför ska man som lärarstudent välja Lärarförbundet när man blir yrkesverksam?
— För mig handlar det om att jag vill vara del av ett förbund som arbetar för hela professionen. Jag vill också tillhöra den sida som är mest positiv till att de två förbunden går samman.
På vilket sätt vore ett gemensamt förbund bra?
— Ur studentperspektiv tycker vi i grunden väldigt lika i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Så lika att jag tycker vi förlorar på att inte gå ihop. Vill man tala med en enad röst för professionen är det bättre att vara ett förbund. För mig som inte är fast i historien är det jättemärkligt att vi inte är tillsammans allihop.
Garanterad introduktion i yrket är ett av era prioriterade krav. Varför?
— I dag är det bara 51 procent av de nyblivna lärarna som får introduktion. För att kunna ha ett långt och hållbart lärarliv är det viktigt att tidigt ha en erfaren kollega att bolla med. Det ger en möjlighet att växa in i yrkesrollen.
Får ni gehör för kravet?
— Introduktion finns med i det delbetänkande som regeringens utredare Björn Åstrand lade fram i juni, men vi är besvikna på förslaget. Man måste sätta hårdare press på huvudmännen och förslaget var inte så hårt framskrivet. Idén att det ska ingå i ett nationellt professionsprogram tror jag på, men något måste förändras redan i dag.
Matilda Gustafsson läser till ämneslärare mot gymnasiet, i svenska och svenska som andraspråk. I höst börjar fjärde läsåret på Göteborgs universitet.
— Det mesta är ändå bra och ger mig jättemycket inför mitt yrkesliv. Svartmålningen av lärarutbildningen är inte rättvis. Varken utifrån mina egna erfarenheter eller det jag hör från andra lärarstudenter.
Men vad – förutom vfu – behöver bli bättre?
— Vi undervisas inte alltid av personer med rätt kompetens. Alla som undervisar på lärarutbildningarna är inte ämnesdidaktiker eller lärare. När ämnesdidaktik undervisas av en ämnesvetare utan didaktisk kompetens går vi miste om den didaktiska blicken som vi behöver för att faktiskt kunna undervisa.
Bidrar bilden av lärarutbildningen till att färre som skulle bli bra lärare söker sig dit?
— Ja det tror jag. För mig tog det emot att söka, även om jag var övertygad om att jag ville bli lärare. Båda mina föräldrar är lärare och jag visste att de har haft det tufft.
Vad avgjorde att du ändå sökte?
— Jag kände att jag vill bidra på riktigt för att skapa en rättvisare värld, och läraryrket är ett yrke där man faktiskt kan göra det. Jag vill ha ett yrke med långa relationer till människor, där jag kan se och följa en person.
Varför engagerade du dig fackligt?
— Redan när jag började utbilda mig visste jag att jag ville arbeta fackligt. Som student är det viktigt att veta vad man har rätt till.
Lärarförbundet Student kräver även att alla lärarutbildningar ska genomsyras av språk- och andraspråksperspektiv. Varför?
— Alla lärare ska ha verktyg för att hjälpa elever i deras språkutveckling. Även om jag är biologilärare finns ett språk i biologin. Som lärare måste jag se hur jag kan synliggöra språket för mina elever.
Är kravet på väg att uppfyllas?
— Nja, det kräver en förändring i examensförordningen och finns också med bland det Björn Åstrand tittar på. Vi har förhoppningar.
Ni framhåller också att samma lärarutbildning måste ge samma examina.
— Ja, i dag ser det väldigt olika ut. Vissa lärosäten utfärdar dubbla examina, men de flesta gör det inte. Om man läser till ämneslärare i Göteborg är man inte garanterad att även få ut en kandidatexamen i sina ämnen. Men med samma utbildning i Uppsala får man det.
Vad får det för konsekvenser?
— Möjligheten att fördjupa sig i sina ämnen blir olika och därmed kan alla nya lärare inte bidra med en fördjupning på sin arbetsplats. Det är likadant på förskollärarutbildningen — vissa får examen på avancerad nivå, andra inte. Vissa får en kandidat i didaktik, andra inte.
Vilka lärosäten har högst status för lärarstudenter?
— Uppsala ger dubbla examina. Det skulle jag säga är något som gör det lite snofsigare att bli lärare i Uppsala. Annars följer nog lärarutbildningen övriga utbildningar när studenter tänker på lärosätens status.
Nästa år är det valår – ökar det möjligheterna för er att driva frågor?
— Det ökar i alla fall behovet av att driva frågor. Tillsammans med Lärarförbundet måste vi visa att skolan är den viktigaste valfrågan.