Skolan i Finland tar sikte på Sverige

Finland har länge samlat höga poäng i Pisa-undersökningarna, men nu sprids en insikt om att goda kunskapsresultat inte är det enda betyget på hur ett skolsystem fungerar.

– Jag har alltid tittat på hur man jobbar i svenska skolor. Lärarna i Sverige är ofta mer kreativa och vågar göra nya saker. I Finland har vi varit lite mer strikta, men nu har skolutvecklingen blivit viktigare och det syns tydligare i skolans verksamhet, säger Johanna Pipping-Arrakoski, klasslärare i Vindängens skola i Esbo, ett tiotal tunnelbanestationer väster om centrala Helsingfors.

Med kort tid kvar till riksdagsvalet den 14 april har den svenskspråkiga skolan besök av Sean Bergenheim, en 35-årig före detta finländsk professionell ishockeyspelare som senast spelade för Frölunda i Göteborg. Nu har han värvats till politiken av Svenska folkpartiet och hoppas på en plats i riksdagen.

Våra lärare hinner inte få allt arbete gjort inom rimlig arbetstid.

– Jag är bekymrad över de stora inbesparingarna som skett på skolans område de senaste åren. Fortsätter det på samma sätt kan vi knappast hålla uppe den höga standarden i undervisningen, säger han.

Finlands Svenska Lärarförbund, FSL, har bjudit in Sean Bergenheim att delta i ”Skugga en lärare”, en kampanj som förbundet prövat i några valrörelser för att uppmärksamma politikerna på lärarnas villkor och andra delar av skolans vardag. Han gick själv på skolan när han var barn och känner igen det mesta: klassrummen, den ljusa entréhallen och raden av träd som ramar in den frusna fotbollsplanen. Längre bort skymtar bostäder i den blandning av trädgårdsstad och förort som lockar invånare med inkomster en bra bit över genomsnittet i Finland. Motorvägen hörs mellan lövlösa grenar.

– Jag är här för att lära mig. Jag vill veta hur både ni och era lärare har det, säger Sean Bergenheim när han tagit plats i ringen av påpälsade lågstadiebarn.

Lektionen hålls på fotbollsplanen och är en del av veckans fenomendagar. Johanna Pipping-Arrakoski använder utomhuspedagogik när hon leder lektionen om klimatet och hur det kan räddas.

– Hur ska vi leva här på jorden så att den inte blir så smutsig? frågar hon barnen.

Lärare i Sverige framhåller gärna att deras kolleger i Finland möter mer respekt hos elever, allmänheten och samhällets institutioner. Något som bland annat märks i det höga söktrycket till lärarutbildningarna.

Monika Fagerholm är lärare i svenska som andraspråk och har inte så många elever.
Foto: Magnus Hartman

Han konstaterar att niondeklassarna i Finland under många år lyckats väldigt bra i Pisa-mätningarna, även om uppgången kom av sig i den senaste undersökningen, som redovisades i december 2016. Men de goda kunskapsresultaten har en baksida.

– Ska vi kunna behålla den goda nivån krävs resurser, ändå har politikerna sparat miljoner på skolan. Tyvärr har Pisa-resultaten blivit en belastning när det gäller att få upp ögonen hos beslutsfattare och väljare. Skolan måste hamna i kris för att man ska göra något åt problemen.

Valrörelsen handlar mycket om den stora vård- och landskapsreform som tagit mycket plats i det politiska samtalet under de senaste åren. I början av mars avgick regeringen då den misslyckats med att få igenom en social- och hälsovårdsreform i riksdagen, men i  stället har partierna positionerat sig inför de nya turer som väntas om den framtida vården efter valet.

Läroplikten hör till de skolfrågor som ändå trängt igenom under valrörelsen. Socialdemokraterna, som suttit i opposition under den innevarande mandatperioden men rycker fram i opinionsmätningarna inför valet på söndag, vill att även gymnasieskolan och den gymnasiala yrkesutbildningen blir obligatorisk. Bakgrunden är ökade problem med elever som inte fullföljer utbildningen efter grundskolan.

FSL ser också ett behov av att förlänga läroplikten.

– Vi har många unga som marginaliseras och saknar andra stadiets utbildning. Får vi inte med de ungdomarna blir det väldigt dyrt för samhället.

Tidigare har det varit en hårdare kultur i skolorna i Finland.

Kampanjen ”Skugga en lärare” är ett försök att få politikerna att intressera sig mer för skolan.

– Om de blir invalda i riksdagen bidrar kampanjen förhoppningsvis till att de vet mer om vad arbetet i skolan handlar om. Samtidigt skapar vi bättre möjligheter för att ta kontakt och prata med dem när de ska fatta sina beslut, säger Christer Holmlund.

Sean Bergenheim hinner träffa flera lärare under de timmar han besöker Vindängens skola, som har cirka 215 barn i årskurserna ett till sex. Klassläraren Ida Ala-Heikkilä undervisar sina femmor i mediekunskap och konstaterar att hon inte alltid får den respekt för jobbet som hon tycker att hon och hennes kolleger förtjänar.

– Jag brukar få förklara för mina vänner att jag inte slutar min arbetsdag bara för att lektionerna är slut. Då måste jag planera nästa dags arbete och kanske har vi personalmöte eller så måste jag ringa någon förälder. Jag går nästan aldrig hem före klockan fyra och ibland senare än så.

Monika Fagerholm cirkulerar mellan fem svenskspråkiga skolor i Esbo och lär invandrarbarn svenska som andraspråk. De utrikesfödda är få i området och i Esbo finns inga kvotflyktingar.

– Jag har inte så många elever och kan därför bygga upp en nära kontakt med dem. Jag följer vad som händer i svenska skolan, ni har mer erfarenhet på det här området än vi.

Skolans rektor Pamela Böhme lägger mycket energi på att få skolans elever att må bra. Hon betonar att elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling måste gå hand i hand.

– Tidigare har det varit en hårdare kultur i skolorna i Finland, men vi har insett att man inte lär sig inte om man inte mår bra.

På det området sneglar Pamela Böhme också på svenska skolan.

– Ni lyckas ofta i livet, era elever blir elitidrottare eller popstjärnor. Ni har självförtroende och är socialt begåvade. Där har vi en del att lära, säger hon.