”Modersmål är ingen allmosa”
Annat En av SD:s vanligaste skolmotioner handlar om att slopa modersmålsundervisningen. Modersmålsläraren Anna Anu Viik menar att detta skulle skada samhället.
Modersmålsläraren Anna Anu Viik.
I ett stort antal kommuner har Sverigedemokraterna motionerat om ett avskaffande av skattefinansierad modersmålsundervisning. I Oskarshamn där SD har 16,3 procent av rösterna skriver partiet i sitt budgetförslag att de vill begära av regeringen att bli en ”försökskommun” för slopad modersmålsundervisning. De räknar med att årligen kunna spara drygt tre miljoner kronor på detta.
Michael Erlandsson är ordförande för Sverigedemokraterna i Oskarshamn.
— Den skattefinansierade hemspråksundervisningen riskerar att underminera samhällsgemenskapen genom att den formellt institutionaliserar och befäster ett vi och dem utifrån vilket språk barnens föräldrar har.
Han hävdar att samhället genom att finansiera modersmålsundervisning skickar tvetydiga signaler om det svenska språkets betydelse för integrationen.
Finns det någon forskning som stödjer ert ställningstagande i frågan?
— Det finns som på alla andra områden studier som pekar på olika resultat, och sättet att mäta resultaten skiljer sig även åt internationellt. I Danmark gjorde regeringen det valfritt för kommunerna att erbjuda hemspråksundervisning efter att vetenskapliga rön visat att modersmålsundervisningen var så gott som verkningslös, säger Michael Erlandsson.
Jarmo Lainio är professor i finska vid Stockholms universitet och regeringens särskilda utredare om modersmål och nationella minoritetsspråk. Han känner inte till den danska studie som Michael Erlandsson hänvisar till, men avfärdar att det skulle finnas några pedagogiska argument för ett avskaffande av modersmålsundervisningen.
— Jag tror att förslaget handlar om ideologi, politik och möjligtvis ekonomi. Det finns hur mycket forskning som helst som visar att språkinlärningen gynnas av att man har stöd i ett språk man redan kan. Om vi lägger tiden på svenskundervisning i stället så leder det till ökad exponering i svenska. Men det ökar inte inlärningsförmågan, säger Jarmo Lainio.
Anna Anu Viik är modersmålslärare och företrädare för ämnet i Lärarförbundets panel för yrkesfrågor. Hon menar att det finns två nivåer av modersmålsundervisning och att SD bara ser till den individuella nivån.
— De ser det som en dyr allmosa för att barnen ska kunna umgås med farmor eller morfar. Men sen finns det den samhälleliga nivån. Vi lever i en global värld och behöver personer som kan olika språk och har kännedom om andra kulturer, säger hon.
Anna Anu Viik betonar att vi inte vet vilka språk som blir stora i framtiden och därför behöver så bred resurs som möjligt. Hon tar sig själv som exempel.
— Sannfinländarna vill ha bort svenskan från den finska skolan. Och om jag hade fått välja vid 11 års ålder så hade jag antagligen valt bort svenska. Då hade Sverige haft en grundskollärare mindre i dag, säger Anna Anu Viik.
