Lärare tvingas dokumentera dubbelt: ”Vi måste protestera”
Dokumentationsbördan
En stor majoritet lärare upplever att de tvingas dokumentera dubbelt eftersom de digitala verktygen inte räcker till.
– Lärare måste förstå att det inte är fel på dem, säger läraren och it-fantasten Karin Nygårds.
LÄSTIPS: Så fortsätter dokumentationshetsen att öka
Lärarförbundets nya undersökning Dokumentationsbördan visar att de digitala verktygen binder ris åt egen rygg, snarare än underlättar lärares vardag.
Totalt uppger 75 procent av lärarna att de tvingas dubbeldokumentera, värst är det i förskoleklass och på högstadiet där nästan 90 procent av lärarna gör egen dokumentation utöver lärplattformen.
LÄSTIPS: Så pudlar Anna Ekström om löftet
– Lärarna behöver protestera. Och förstå att det inte är fel på dem. Ett system som inte hjälper dem är inte ett bra system. Vi måste sluta använda dåliga system, skicka tillbaka dem till leverantören. Man kan inte bara bita ihop trots att de inte funkar, säger Karin Nygårds som för tillfället har paus från läraryrket och skriver en lärobok i samhällskunskap.
Karin Nygårds.
Hon har postcovid efter en svår corona, som hon skildrat i bilder och som Läraren publicerat. Riktigt ännu är hon inte redo för klassrummet, men hon hoppas kunna vikariera framåt vårterminen.
– Jag längtar tillbaka till eleverna, säger hon.
Karin Nygårds är också en av personerna bakom användarskapade appen Öppna skolplattformen, ett alternativ till Stockholms stads kritiserade lärplattform.
MER LÄSNING: Allvarlig kritik – Skolplattformen fyller inte lärares behov
Dels på grund av bristande säkerhet, dels på grund av kostnaderna som närmar sig en miljard kronor. Men också med anledning av användarvänligheten.
– Det finns en övertro på att allt som är digitalt är snabbare. Man gör inte jämförelsen hur lång tid det tar för mig att göra frånvaron med penna och papper och hur lång tid det tar att göra den digitalt. Jag kan ge mig på att det går fortast med penna och papper, säger hon.
Hon tror att det finns flera faktorer bakom den massiva invasionen av olika digitala system – som sedan inte fungerar.
Enligt Karin Nygårds är det övertron på allt digitalt. Huvudmännens önskan om data om till exempel närvaro. Och utvecklarnas bristande kunskaper i pedagogik.
– Systemen begränsar lärarna i hur de dokumenterar. Det handlar inte om vad som är bäst för eleven, eller att det pedagogiska ska styra. Plattformarna är utformade av företag som inte är ett dugg insatta i vad som gäller för dokumentation, säger hon.
It-experten: ”Jag hatar dåliga system”
– Vi skulle inte kunna tänka oss en maskin som kontrollerar att hjärtat slår, att den inte skulle fungera. Vi skulle inte acceptera det. Men i stället säger man att lärare är teknikfientliga och inte vill lära sig. Jag är teknikintresserad men jag hatar dåliga system, säger Karin Nygårds.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand vässar tungan när det handlar om lärplattformarna.
– Det är en stor fadäs. Lärplattformarnas syfte är att underlätta dokumentationen, effektivisera lärares arbete och förbättra kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare. Inget av detta har uppfyllts. I stället har jobbet blivit krångligare och arbetsbelastningen värre, säger hon.
It-experten blir ibland sugen på att göra en tidsresa – bakåt.
– Mina första tio år som lärare gick jag ner till skolsekreteraren och hämtade en blankett, där fanns allt jag behövde. Och jag hade ett stort A3 där jag skrev in all frånvaro och räknade samman varje termin. Där kunde vem som helst registrera. I dag har vi lärarassistenter som ska sköta dokumentationen. Det säger väl allt, säger Karin Nygårds.
MER LÄSNING OCH LYSSNING:
Från digi-dum till digi-smart – expertlärarnas bästa tips
Dokumentationshetsen kan få 4 av 10 lärare att sluta
