Ny anmälningsvåg: ”Kränkningskultur”
Elisabeth Sandstedt, Sveriges Lärares skyddsombud i Stockholm, tycker sig se att det växer fram en ”kränkningskultur” bland elever.
Anmälningar
Lättkränkta elever och svaga skolledningar knäcker lärarna.
Det menar Sveriges Lärares skyddsombud Elisabeth Sandstedt.
– Trenden måste brytas, säger hon.
Ett missförstånd, en språkförbistring eller en önskan att hämnas är allt som krävs för att en lärare ska gå från entusiasm till håglöshet.
Sveriges Lärares skyddsombud i Stockholm, Elisabeth Sandstedt har sett det hända igen och igen.
– Egentligen räcker det med en felaktig påbörjad utredning för att det ska vara för många. Konsekvenserna kan bli förödande. Lärare kan få sina karriärer förstörda.
Markant ökning
I Stockholm har antalet anmälningar om kränkande behandling på skolorna ökat markant senaste åren. Enligt huvudmannen, Stockholm Stad, beror det på att skolorna förbättrat sitt systematiska trygghetsarbete.
- 2022: 9066 anmälningar
- 2023: 11 620 anmälningar
- 2024: 13 456 anmälningar
Exempel saknas således inte men få om ens någon lärare som blivit utredd i ett kränkningsärende är intresserad av att prata om det.
– Man vill glömma och gå vidare. En utredning som drar ut på tiden och där läraren antingen blivit arbetsbefriad eller avstängd under tiden misstänkliggörs. ”Ingen rök utan eld”.
Elisabeth Sandstedt var själv nära att bli ett ”ärende” på grund av ett missförstånd.
– Jag hade en bra klass och sa till dem att de var i särklass. Alla var inte bekanta med uttrycket utan trodde att jag sagt att de var en särklass, alltså i behov av extra stöd.
Det blev genast upprörd stämning och oroligt i klassrummet.
– Eftersom jag hade en god relation till dem så lyssnade de när jag förklarade vad jag menat så det löste det sig utan anmälning. Men hade de haft ett horn i sidan till mig hade det kunnat bli en utredning. Så tunn är gränsen.
LÄSTIPS: Testa dina elever i Ämneslärarens quiz
Gemensamma nämnare
Elisabeth Sandstedt har sett flera gemensamma nämnare bland anmälningarna hon hanterat:
- Skolledningen slår från början fast att det skett en kränkning och att en utredning behöver göras.
- Utredningar drar ut på tiden och vittnesmål hämtas in i omgångar med flera veckors intervall. Kollegor minns med tiden inte exakt vad som sagts varvid elevens upplevelse får större tyngd.
- Lärare orkar inte stå upp för sig själva kring en felaktig kränkningsanmälan utan ger upp fast de har rätt.
- Även om utfallet är att läraren inte gjort något fel så ges läraren nya arbetsuppgifter eller erbjuds att byta klass.
- Anmälningarna tar ofta väldigt hårt på den enskilde läraren. Även om läraren frias så säger många att de känner sig slutkörda, manglade och vingklippta. Det tar så mycket tid och kraft.
Från orättvist behandlade till kränkta
Elisabeth Sandstedt tycker sig se en trend.
– Det går i vågor och nu är min upplevelse att kränkningsanmälningarna ökar. Att en kränkningskultur vuxit fram. Förr sa eleverna att de kände sig orättvist behandlade om de fått en tillrättavisning, idag har de blivit kränkta.
Elisabeth Sandstedt understryker att hon är medveten om att det förekommer allvarliga kränkningar som behöver hanteras. Men konsekvenserna av okynnesanmälningar drabbar inte bara lärarna. Eleverna drabbas också om lärarna kliver tillbaka.
– Hur skapar man en relation till sina elever om man förväntas vara helt utslätad? Att skämta med eleverna är mycket riskabelt. Att tillrättavisa för att få ordning på lektionerna kan innebära att man bli avstängd i månader. Rädslan många lärare känner hämmar dem och det drabbar alla genom sämre undervisning.
LÄS MER:
Debatt – Hon ger AI i skolan F i betyg
