Professorn: AI lösning när lärarbristen ökar

Johan Lundin, professor i informatik vid Göteborgs universitet, tror att AI kan vara räddningen när lärarbristen tilltar.

Ai AI-utvecklingen går fort.
Bristen på utbildade lärare är i ämnet akut.
Men AI kan samtidigt vara räddningen när lärarbristen tilltar närmaste åren, tror Johan Lundin, professor i informatik vid Göteborgs universitet.

Jan Huss

28 aug 2024

De prognoser som Johan Lundin, professor i informatik och viceprefekt vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet har, visar att det kommer att saknas 12 000 lärare i Sverige om tio år. Enligt honom ser det likadant ut i resten av EU.

– Lärarbristen framöver kommer att vara ett jätteproblem i hela Europa. AI kan vara en del av lösningen. De som är emot en sådan utveckling blir ofta svaret skyldigt. Alternativen är nämligen större klasser eller kanske kortare skolgång.

Skräddarsydda system

AI som lärare föreslås ibland men Johan Lundin har en mer jordnära syn.

– Vi tittar just nu mycket på automatiserade system för mer specifika delar som lektionsplanering. Idag är AI-systemen fortfarande i huvudsak generella men utvecklingen ligger sannolikt i skräddarsydda system som bättre och snabbare löser speciella uppgifter.

Den snabba utvecklingen har satt fart på såväl Skolverket som på universiteten. AI har införts som ämne i gymnasieskolorna i höst och flera lärosäten erbjuder fortbildning.

– Universitet brukar vara tröga när det kommer till förändringar så att det redan nu utbildas lärare i AI är överraskande. Men AI och dess användning borde vara en del av lärarutbildningen. Teknikskiften innebär alltid att samhället förändras, exakt hur går inte att säga men förändringarna blir sociala och övergripande.

Vill ha fortbildning

Han får medhåll av forskaren Erik Winerö som anser att det börjar bli akut att utbilda lärare i hur AI kan användas i skolan.

Erik Winerö, gymnasielärare.

– När sån här kraftfull teknologi kommer in utifrån så har lärare väldig olika förutsättningar. Vissa tar sig an det med stor entusiasm medan andra inte ens vet att det finns, säger han till SR.

Åtta av tio gymnasielärare säger att de vill ha fortbildning inom AI-tjänster. Det visar en undersökning som Skolverket precis har publicerat.

De flesta vill veta hur de ska förhålla sig till elevernas användning av AI men även hur de själva ska kunna använda den nya tekniken i sitt arbete.

– För att kunna ge varje elev den kunskap om AI som de behöver för sina studier, framtida yrkesliv, fritid och deltagande i samhället behöver deras lärare ha möjlighet till att utveckla sin kompetens på området. Ansvaret för att personalen har adekvat kompetens och att det finns regler och riktlinjer för hur AI-tjänster får användas ligger hos rektor men vi på Skolverket arbetar kontinuerligt med att ge uppdaterad information och stöd, säger Niklas Leide, verksamhetsutvecklare på Skolverket.

Skillnad mellan ämnen

I dag använder två tredjedelar av lärarna som deltog i undersökningen AI-tjänster i någon del av sin undervisning eller för lektionsplanering. Men användningen skiljer sig åt mellan vilket ämne lärarna undervisar. Matematiklärarna är minst intresserade.

– Att användningen och synen på AI skiljer sig mellan ämnen är fullt logiskt. Språkämnen har länge använt sig av olika digitala verktyg för översättning och rättstavning, till exempel, medan matematik inte gjort det. Inlärning och examinationer ser också olika ut mellan ämnen där lärarna är positiva till AI och ämnen där det lärarna inte ser poängen.

Utvecklingen har inneburit att samtalen om AI i skolan har fått stor spännvidd. Från fuskande elever till AI-ledda lektioner.

Fokus ligger fortfarande på diskussioner om elever som fuskar. Men med tiden kommer AI att regleras med begränsningar för hur och när det är lämpligt att använda, säger Johan Lundin.

Fördelar och nackdelar med AI enligt lärarna

Områden som flest lärare lyfte fram som fördelar var:

Elever har lättare att få hjälp, de använder AI-tjänster som en ”study buddy”.
Eleverna använder chattbottar för att komma i gång lättare.
Eleverna utvecklar digital kompetens, de lär sig; teknikens fördelar och nackdelar, att förhålla sig källkritiskt till AI, att förstå hur AI kan påverka samhället.
Användning av AI-tjänster kan bidra till att öka intresset.
AI-tjänster kan hjälpa elever att bearbeta och förbättra texter.

Områden som flest lärare lyfte fram som nackdelar var:

Eleverna får felaktig information och lär sig fel faktakunskaper.
Elevernas möjlighet att öva på självständigt skrivande minskar.
Eleverna bearbetar inte texter eller kunskaper som kommer från en AI-tjänst vilket riskerar att leda till minskad kunskapsinhämtning och kognitionsförmåga.
Eleverna blir passiva och bekväma, de ”skapar en produkt men inte ett lärande.”
Elevernas möjlighet att öva på självständigt skrivande minskar, dels för att elever tar hjälp av AI-tjänster (chattbottar) för att skriva, dels för att hemuppgifter inte går att ha som en del av undervisningen på samma sätt.

Källa: Skolverket