Lärarnas Riksförbund tvingas höja medlemsavgiften

Lärarförbundet håller extrakongress 9 september, Lärarnas Riksförbunds ordinarie kongress infaller dagarna innan, 6–8 september. Huvudfrågan är en eventuell gemensam organisering.

Med anledning av det kärva ekonomiska läget aktualiseras samtidigt en rapport som Läraren.se skrivit om, och som bland annat visar att de båda förbunden skulle kunna sänka medlemsavgifterna med 1 200 kronor årligen vid en gemensam organisering.

Rapporten, som är en analys av det gemensamma samverkansavtalet mellan Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, visar att systemet med två lärarförbund påverkar det fackliga arbetet negativt.

Dels ekonomiskt, men rapporten visar också att den fackliga styrkan försvagas.

Flera fackförbund brottas med dålig ekonomi. Coronapandemin har slagit hårt mot de flesta a-kassorna, men det handlar också om att medlemsantalet inte ökar i samma takt som kostnaderna.

”Man har två val”

För att Lärarförbundet och LR ska kunna upprätthålla samma standard i sitt fackliga arbete som i dag, krävs 6 700 nya medlemmar årligen de närmaste tio åren, enligt den gemensamma analysen av samverkansavtalet. En siffra som lär vara svår att nå samtidigt som arbetstagares intresse för facket sjunker i hela samhället.

Siffror från forskaren Anders Kjellberg vid Lunds universitet, visar att anslutningsgraden sjunkit med 13 procentenheter sedan år 2000.
Trots ökande anslutning av yrkesverksamma lärare fick Lärarnas Riksförbund ett underskott på 12,7 miljoner kronor för 2019.

– Man har två val att göra. Antingen ställer man om och drar ner – eller så höjer man medlemsavgiften. Mitt uppdrag är att komma med förslag på omställning och på ny medlemsavgift, säger Andreas Mörck, kanslichef på LR.
Inför den första delkongressen i maj föreslogs en avgiftshöjning med 10 kronor – en summa som förmodligen blir högre, enligt Andreas Mörck.

”Chockhöjning kan få medlemmarna att lämna”

I potten finns en höjning av avgiften till Akademikernas a-kassa (AEA), med 35 kronor i månaden. Kassan är gemensam för flera förbund, och är fristående från LR. Höjningen följer regeringens höjning av taket för dagsersättningen, från 910 kronor till 1 200.

– AEA kommer att höja avgiften rejält. Och det är tydligt att Lärarnas Riksförbund behöver höja avgiften. Men frågan är vilka konsekvenser det får för medlemsanslutningen. Och en chockhöjning kan få medlemmarna att helt och hållet lämna facket. Vi är inte oroliga för att de ska gå till Lärarförbundet, utan att de helt ställer sig utanför, säger Andreas Mörck.

Var går gränsen för att kalla det en chockhöjning?

– Jag tycker att de avgiftshöjningarna som vi diskuterar nu, börjar du höja från en månad till en annan med 50 till 80 kronor, inklusive a-kassan, då är det en jättehöjning.

Blir det en höjning med tio kronor eller mer för era medlemmar?

– Det kan bli mer. Vi behöver göra en samlad bedömning när vi ser höjningen av a-kassan. Det kan bli att vi håller kvar medlemsavgiften på kort sikt, men på lång sikt behöver vi höja avgiften för att gå runt. Det har blivit billigare att vara med i facket, det kostar en mindre del av lönen totalt.

Även Lärarnas a-kassa kommer att höja avgifterna, men hur mycket är ännu inte bestämt.

Exempel på de besparingar som Andreas Mörck funderar över, finns promemorian inför LR-kongressen. Det står bland annat om förslag om att hyra ut delar av fastigheten på Sveavägen i Stockholm. Men också om bantade resor och mindre alkohol vid representation.

– Det är alldeles för tidigt att prata om vad en omställning betyder för Lärarnas Riksförbund. Det handlar om hela förbundet och hur vi ska arbeta. Det jag vill se är om det blir bättre, smalare, tuffare och vassare, bättre för medlemmarna, men att vi skär på kostnaderna där medlemmarna inte märker det, säger Andreas Mörck.

Vad skulle ni vinna på en gemensam organisation, rent ekonomiskt?

– Jag vill inte spekulera. Men i framtiden kommer det att ställas helt andra krav, det handlar bland annat om stora it-system för att kunna leverera facklig service dygnet runt. Nyttan med att bli fler är att fler delar på den kollektiva kakan. Detta kan man göra i en ny organisation, det kan göras i Saco, det kan göras i något nytt. Men det finns stordriftsfördelar att dra, säger Andreas Mörck.

För Lärarförbundets andre vice ordförande Robert Fahlgren är frågan enkel.

– En gemensam organisering innebär att vi inte skulle ligga på de dubbla kostnaderna som vi har idag, det är enorma summor. Det gäller till exempel lokaler, it, personal med. Och utan dubbla kostnader skulle vi kunna sänka medlemsavgifterna, vi har spekulerat i 100 kronor per månad, säger Robert Fahlgren.

Lärarförbundet landade på ett underskott på 29 miljoner 2019. Men under den fyraårsperiod som budgeten räknas, menar Robert Fahlgren att förbundet har en budget i balans.

– Vi har inga besparingsförslag inför kongressen, men vi tittar ständigt på hur vi använder medlemmarnas pengar. Det är något alla organisationer behöver tänka på – hur man jobbar effektivare och bättre. På förra kongressen valde vi att sänka medlemsavgiften för majoriteten av våra medlemmar. Och det ser ut som vi kommer att ha en budget i balans till 2022, säger Robert Fahlgren.

LÄS OCKSÅ:

Johanna Jaara Åstrand: Enade vi stå – söndrade vi falla

Ny organisering eller ej – det är frågan

Historien bakom lärarfackens utveckling