Riksrevisionen ska granska skolans myndigheter
Helena Holmlund är projektledare för Riksrevisionens granskning av skolmyndigheterna.
Skolverket
Riksrevisionen vill granska skolmyndigheternas arbete för att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Vi har sett att forskare och skoldebattörer har uppmärksammat bristande vetenskaplig förankring, säger projektledaren Helena Holmlund.
Digitaliseringsplanen, materialet om kollegialt lärande, att det saknas rekommendationer om vetenskapligt förankrade metoder för att lära barn att läsa.
Det är några av de saker som Riksrevisionen uppmärksammat när det gäller Skolverket.
– Vi omvärldsbevakar skolområdet och vi har sett att forskare och skoldebattörer har uppmärksammat bristande vetenskaplig förankring i skolan, säger Helena Holmlund, projektledare på Riksrevisionen.
Myndigheten inleder nu en granskning av Skolverkets, Skolinspektionens, Specialpedagogiska skolmyndighetens och regeringens arbete för att undervisning och rekommendationer ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
”Gör mycket olämpligt”
Agneta Gultz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet tillhör Skolverkets kritiker.
Agneta Gulz
– Jag är jätteglad om någon kommer fram till att Skolverket gör mycket som är direkt olämpligt. Ansvaret borde flyttas över på en särskild myndighet, säger Agneta Gultz.
Enligt henne är ett problem att Skolverket inte skiljer på ny forskning och den samlade vetenskapen och kunskapsläget.
– Skolmyndigheterna kommunicerar med alla lärare i vårt land, och med detta kommer ett ansvar. Rekommenderar man en undervisningsinsats som användbar för lärare, så måste den ha konsoliderat, vetenskapligt stöd och vara generaliserbar. Man ska aldrig någonsin dra några växlar på enstaka studier, säger hon.
Och förklarar:
”Inte alls särskilt bra forskning”
Agneta Gultz är också en av experterna i regeringens läroplansutredning, som ska presenteras i februari 2025. Ett av hennes röda skynken är digitaliseringen.
Regeringen rev Skolverkets digitaliseringsplan i maj 2023, för att lägga större fokus på tryckta böcker, penna och papper.
Kärleken till digitala verktyg används nu som en förklaringsmodell för både bristande läsförmåga och fallande Pisa-resultat.
– Skolverket har drivit digitaliseringen in i kaklet, de vill det här. Det lutar sig mot forskning, men det är inte alls särskilt bra forskning och den visar inte vad de säger att den visar, säger Agneta Gultz.
Finns det en risk att pendeln svänger över till ett för stort fokus på penna och papper och det analoga?
– Bra fråga. Men jag träffar aldrig en lärare som säger att det ska vara som för hundra år sedan. Lärare är nyfikna och med i sin tid. Jag tror bara att man behöver dra tillbaka, inte att pendeln kommer att gå åt helt andra hållet, säger Agneta Gultz.
Helena Holmlund är noga med att poängtera att det är Riksrevisionens uppdrag att granska staten, inte enskilda huvudmän eller lärares arbete.
Så svarar Skolverket på kritiken
Vi Lärare har fått en skriftlig kommentar från Skolverkets presschef, Peter Salander:
”Skolverket och regeringen är överens om att myndighetens arbete att stötta lärare och skolhuvudmän för att åstadkomma en likvärdig skola för barn och elever ska vila på vetenskaplig grund. För att säkerställa att det är så i ljuset av den kritik som framförts välkomnar vi att Riksrevisionen gör en oberoende granskning. Skolverket arbetar ständigt med förbättringsåtgärder och i det arbetet tar vi gärna emot ett bra analysunderlag från Riksrevisionen för att ytterligare utveckla vårt arbete”.
Nu påbörjar Riksrevisionen sin förstudie, och vid årsskiftet kommer myndigheten att fatta beslut om det är möjligt att göra en granskning och på vilket sätt.
LÄS ÄVEN:
Efter kritiken: Regeringen river Skolverkets plan
