Debatt: 13 punkter som kan lyfta skolan
Att skriva för hand är en av punkterna på läraren Anna Jacquets lista.
Vi lärare debatt Vi måste höja standarden på grundskoleutbildningen och bli bättre på att inte jobba med sådant som inte ska lösas i skolan, skriver läraren Anna Jacquet.
En nyanserad diskussion hörs mindre än en polariserad debatt. Jag vet. Men jag ber er, skoldebatten måste ändra sig. Den måste övergå till en diskussion där alla röster spelar roll och där varje instans tar sitt ansvar för att förbättra sin plats. Vi måste bli bättre på att lyssna. Vad behöver vi förstå för att kunna utveckla skolan? För vi vill ju alla att skolan ska vara en plats där varje barn gör framsteg i sitt lärande och mår bra i skolmiljön.
Förutom det självklara, att besparingar inom skola måste upphöra exakt nu, så är en av de viktigaste saker vi behöver börja med att rama in skolan som en kunskapsinstitution. Vi måste höja standarden på grundskoleutbildningen och bli bättre på att inte jobba med sådant som inte ska lösas i skolan. Här är 13 punkter att betänka.
- Lärarnas arbetsmiljö är grunden till att våra elever får en bra utbildning. Det måste vara tydligt vad som förväntas av varje lärare och deras arbetstid måste struktureras på ett sätt så det är möjligt att utföra förväntade uppgifter (vilket är att förmedla kunskap, säkerställa att eleverna inhämtat kunskap under förhållanden där varje elev mår väl). Lärare som trivs på sitt jobb gör ett bra jobb.
- Elevernas skolmiljö är essentiell. De behöver en fysisk och psykisk miljö där de kan fokusera på inlärning. Det behöver vara tydligt att syftet med att vara i skolan är att lära sig mer än man kunde förut. När elever känner att de gör det upplever de flesta att skolan är meningsfull.
- Kursplanen måste baseras på forskning kring barns utveckling. Dagens kursplan är å ena sidan för otydlig, som att elever efter lågstadiet ska skriva ”läsligt”. Det är ett lågt krav att ställa och blir relativt till den som bedömer det. Att elever efter lågstadiet ska kunna göra en textanalys är däremot ett högt krav att ställa på barn som just knäckt läskoden och håller på att bygga upp ett ordförråd.
- Vuxna behöver vara vuxna för att barn ska få möjlighet att vara barn. Det är viktigt att lärare faktiskt sätter ramarna i klassrummet, bestämmer hur och vad som ska undervisas, så att eleverna får möjlighet att fokusera på sig själva och sin egen inlärning.
- Disciplin är viktigt för att utveckla självdisciplin, inte för att vuxna ska vara auktoritära. Om en elevs självdisciplin är hög bygger det också god arbetsdisciplin i helkass.
- Det finns stor kunskap om neurodiversitet i Sverige. Använd det. Skapa lärandemiljöer där alla barn trivs. Vidga lösningarna, basera dem på forskning. Det är en enorm sorg och ett stort misslyckande att vi har tusentals barn som är skolexkluderade (hemmasittare). Det är ett symptom på att vi skapat ohälsosamma skolmiljöer och har ouppnåeliga krav. Vi behöver ändra på det, vi ska inte ändra på barnen.
- Undervisning ska vara tillgänglig. Vi måste bort från retorik om ”rolig” eller ”tråkig” undervisning. En elevs känsla kring ett ämne är inget annat än en spegling av huruvida eleven behöver mer eller mindre hjälp att lära sig. Det man förstår upplevs som ”kul”, det man har svårt för upplevs som ”tråkigt”. Vi behöver jobba med utlärning/inlärning. Inte känslor.
- Motivation är en konsekvens av framgång, inte en förutsättning. När elever får göra framsteg mår de bra och blir motiverade.
- Att skriva för hand är ett viktigt steg i barns språkutveckling och språkliga förståelse. För att varje elev ska utveckla sina skriv- och läsförmågor behöver vi ägna mycket tid åt handskriftsträning under de första skolåren. Det spelar ingen roll för barn att vuxna sällan skriver för hand. Det spelar däremot stor roll för vuxna om de fått använda handskrift som barn.
- Använd pedagogiska verktyg i undervisningen medvetet. En dator, en bok, naturen, en pensel, en miniräknare, eller ett mikroskop är alla användbara verktyg. Det viktiga är att vi pedagoger är medvetna om varför och med vilket mål vi använder ett visst pedagogiskt verktyg. Det gäller oavsett om det är ett digitalt eller analogt sådant.
- Elevers välmående och uppförande i skolan är skolans ansvar. Allt annat i en elevs livssituation är inte det. Skolan behöver veta vart man ska guida elev eller vårdnadshavare som befinner sig i svåra situationer, men det måste bli mycket tydligare att skolan inte är en plats för vård utan en plats för att förmedla kunskap.
- Anpassningar ska vara ett stöd, aldrig bli ett behov. Allt stöd vi ger elever måste vara tydligt och den som utför hjälpen behöver förstå varför den ges. Syftet med stöd är alltid att eleven ska lära sig mer. Alla elever kan utvecklas och göra framsteg. Alla.
- Skolans nuvarande tillstånd är ett titthål in i hur hela samhällets tillstånd kommer att vara om ett årtionde. Kom ihåg det. Allt som bestäms i skolan måste baseras på forskning och ha elevernas bästa i fokus. Alltid. Oavsett vem som politiskt styr landet för tillfället.
För att avsluta så upprepar jag att målet med vår obligatoriska grundskola måste vara att ge alla elever en gedigen kunskapsgrund, goda kommunikativa förmågor i tal, skrift och matematik samt att eleverna ska känna att de är självständiga och litar på att de själva kan forma sina egna liv. Det är vårt, de vuxnas, ansvar att de, barnen, når dit.
Anna Jacquet, leg. lärare och författare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren
Alla artiklar i vårt temapaket om handskrift i skolan
Var femte lärare: Mina elever skriver inte för hand
Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet
Håkan tog bort skärmarna – då höjdes resultaten
Här skulle pennorna bort – så gick det
Penna eller dator – så väljer du rätt
Plus och minus med handskrift – lärarnas kommentarer
Debatt: Häpnadsväckande resultat när sonen med dyslexi fick skriva för hand
Eleven Felicia om varför hon skriver för hand
Jarnlo: Bakvänt att inte först lära barnen att skriva för hand