Debatt: Läsning är mer än bokstäver och ljud

I en artikel, publicerad i Vi Lärare 16 november, 2023, döms ett antal trender i skolan ut. Det som specifikt fångade mitt intresse var påståendet om att Phonics-metoder (undervisning i avkodning) är de enda evidensbaserade metoderna för läs- och skrivundervisning. Mot bakgrund av det vill jag förtydliga det vi redan gör och vet inom den del av grundlärarutbildningen där det senare berörs. Varje nybörjarläsare behöver få stöd i att befästa sambandet mellan bokstavstecken och ljud. Detta får lärarstudenter utbildning om. Vad lärarstudenterna även får kunskap om är att de kan stötta sina blivande elever i att utveckla kunskap om bokstäver och ljud på flera sätt. Stödstrukturer för gemensamt skrivande och läsande samt alltmer självständigt sådant, kan handla om deduktiv undervisning som utgår från en viss bokstav och dess ljud. Undervisning med samma mål kan även handla om att eleverna når förståelse för en texts innehåll för att i ett nästa steg utforska ord och bokstäver. Dessa två förhållningssätt, det mer deduktiva och det mer utforskande, behöver kombineras så att alla elever exponeras för och tar till sig undervisning om inkodning (ljud + bokstav) och avkodning (bokstav + ljud).

Den stora utmaningen för blivande lärare ligger även i att kunna organisera för undervisning som möter elevers olika förutsättningar och behov, där en del av eleverna redan läser och skriver medan andra ännu inte gör det. Andra elever har ännu inte börjat att upptäcka formsidan av språket medan ytterligare andra elever har utvecklat kunskap om språkljud och tecken via ett annat språk än det svenska språket. Jag håller med författarna om att ”lärarledda lektioner med stora inslag av gemensamt arbete” är av stor vikt, men vill också framhäva betydelsen av att inom ett gemensamt undervisningssammanhang få visa kunskap om bokstäver och ord på delvis olika sätt/nivåer.

”Beroende av sammanhang”

Läsning är även mer än bokstäver och ljud. Upplevelsebaserad tillsammansläsning kan vara det som gör att en elev vill fortsätta utforska skriftspråkets princip. I ett nu pågående samverkansprojekt använder lärare bilderboken som språklärande potential (se Schmidt & Hvit Lindstrand, 2022). Lärare och elever läser tillsammans, upprepar och befäster orden, talar och skriver om innehållet tillsammans och via stödstrukturer alltmer självständigt. Uppmärksamhet riktas även mot de skrivna orden på varje uppslag, vilka jämförs och utforskas ner till bokstavsnivå.

Barn är beroende av sammanhang där de motiveras att läsa och skriva tillsammans med andra och alltmer på egen hand. Undervisningen bör därför tydligt och kraftfullt rikta in sig på att elever lär sig att skriva och läsa och på sätt där deras engagemang för det främjas. Det handlar om att kunna och vilja läsa och skriva. Tidigt skrivande och läsande berör flera aspekter, något som berörs i den bok jag nyligen skrivit om tidig läs- och skrivundervisning (Schmidt, 2023). Vårt fokus bör därför riktas mot de läs- och skrivpraktiker som elever möter i grundskolans tidigare år i alla ämnen. Om detta bör vi samtala i ögonhöjd för våra elevers bästa.

Catarina Schmidt, lågstadielärare samt docent i pedagogik med inriktning mot svenskämnets didaktik vid Högskolan för lärande & kommunikation i Jönköping och Göteborgs universitet. Verksam inom grundlärarutbildningen.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren

Referenser:

Schmidt, C., Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat” Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 78-99

Schmidt, C. (2023). Kommunikativa klassrumspraktiker. Tidig läs- och skrivundervisning. Studentlitteratur. 

LÄS ÄVEN

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Här knäcker alla sexåringar läskoden

Stora vinster hos barn som läser för nöjes skull

Forskaren: ”Lyssneläsning” får aldrig ersätta riktig läsning i skolan

Så kan yngre elevers läsinlärning stärkas

Debatt: Här har satsningen på handskrift gett goda resultat