Hård forskarkritik mot nya kursplaner
Vetenskap Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas tydliga skrivningar om den tidiga läsinlärningen, anser forskare. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Här presenterar vi några av de kritiska rösterna – och Skolverkets svar på kritiken.
Pedagogen: Nödvändigt för att läsning ska uppstå
”Det framgår inte i kursplanen hur läsinlärningen ska gå till. Det uttrycks främst att eleverna ska kunna stava ’vanligt förekommande ord', vilket inte är i linje med känd forskning som betonar systematisk undervisning. Den förespråkar modellen 'the simple view of reading' där läsutvecklingen delas upp i två delar: L = A x F, där läsning är produkten av avkodning och förståelse. Om en av faktorerna är noll uppstår ingen läsning.”
/Ulrika Wolff, ordförande i Svenska Dyslexistiftelsen och professor i pedagogik, Göteborgs universitet.
Logopeden: Forskning visar att det är bästa sättet
"De läsinlärningsmetoder med bäst evidens går systematiskt från det enkla till det svåra. Ljudningsmetoder är också motiverande, eftersom de möjliggör läsning av ord man aldrig sett förut, vilket är viktigt för nybörjarläsare. Forskning visar att det bästa sättet att automatisera avkodning och lagra ordbilder är att ha ljudat ett ord korrekt flera gånger.”
/Anna Eva Hallin, logoped och forskare vid Karolinska Institutet, specialiserad på språk-, läs- och skrivsvårigheter.
Psykologen: Kan bli ett dyrt sätt att jobba
”Om man jobbar med relationen mellan ljud och bokstav på ett adekvat sätt kommer de flesta barn att lära sig läsa. Det är den mest evidensbaserade metoden och om skolan inte satsar på det från början blir det i längden ett väldigt dyrt sätt att jobba. När en elev i årskurs fyra inte kan läsa är risken att man tror att den eleven har en dyslexi, fast det egentligen kanske handlar om att de inte har fått rätt basträning.”
/Idor Svensson, professor i psykologi, Linnéuniversitetet.
Specialpedagogen: Tydligt samband till psykisk ohälsa
”Det finns ett tydligt samband mellan läsförmåga och psykisk ohälsa. Det hänger ihop och det pratar vi väldigt sällan om. Barn är bra på att dölja ’när de inte kan’ och kan må väldigt dåligt över det. Och här handlar det ytterst om lärarnas utbildning. Den följer kursplanerna slaviskt och om det inte står något om vad som krävs för att barn ska lära sig läsa så är det svårt att upptäcka de eleverna och slå larm och ge dem rätt stöd.”
/Siv Fischbein, professor i specialpedagogik, Stockholms universitet.
Skolverket: Vi förstår inte kritiken
”Vi har betonat vikten av avkodning genom att lägga in det begreppet som ett nytt ord i det centrala innehållet. Dessutom har vi flyttat upp en formulering om avkodning i det centrala innehållet. I den första punkten för årskurs 1-3 står det: ’Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.’ Till saken hör också att texterna i kursplanerna är väldigt kortfattade. De ska fungera som arbetsverktyg för lärarna.”
/Ingrid Essegård, undervisningsråd på Skolverket.
