Tre grundskollärare om utvecklande misstag
Emma Carlström, Fredrik Olsson och Marina Nordin.
Undervisning Att våga välja bort det som inte funkar och lära sig av ”misslyckade” lektioner kan vara ett sätt att utveckla undervisningen. Vi bad tre lärare i grundskolan att berätta vad de slutat göra och vad de tagit med sig från lektioner som gått snett.
Emma Carlström
Emma Carlström, förstelärare i årskurs 2 på Brunnsskolan i Örebro.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag vet inte om jag har slutat att göra någonting helt och hållet utan försöker förfina och förbättra min undervisning hela tiden. Jag behåller det som fungerar och skruvar på det jag ser inte fungerar. För varje ny elevgrupp jag tar så behöver jag hitta vad som fungerar för just den gruppen.
Vad satsar du på i stället och varför?
De senaste åren har jag försökt öka kvaliteten i stället för kvantiteten då vi tar oss an det centrala innehållet. Jag arbetar mer tematiskt, vågar stanna upp och låta saker ta tid. Jag arbetar ännu mer med språk- och kunskaps-utvecklande arbetssätt och elevers delaktighet.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Jag lär mig hela tiden saker jag har nytta av genom de lektioner som gått mindre bra, men även av de som går bra. Det jag även har lärt mig att komma ihåg är att jag inte kan göra mer än mitt bästa utifrån de förutsättningar jag har.
Fredrik Olsson
Fredrik Olsson, grundskollärare i årskurs 4 och 6 på Centrumskolan i Dingle.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag har slutat med att bara gå in i en klass och direkt försöka fokusera på att leverera min undervisning. Det är viktigt för mig att läsa av gruppen och försöka skapa relationer först. Då blir eleverna, enligt min erfarenhet, ofta mer mottagliga för att ta till sig nya kunskaper.
Vad satsar du på i stället och varför?
Jag satsar mycket på att bygga goda relationer med eleverna i olika klasser. De behöver både känna sig trygga och sedda för att verkligen ”lära för livet”. Många gånger har jag fått lägga min planering åt sidan för att först lösa en situation som uppstått innan lärandet åter hamnar i fokus.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
En gång då jag fick vikariera för en sjuk kollega sa en av eleverna i klassen: ”Jag tänker inte arbeta. Du är ju bara en vikarie.” Den händelsen har verkligen hjälpt mig förstå vikten av att relationer är A och O i skolan.
Marina Nordin
Marina Nordin, förstelärare i årskurs 4–6 på Sjöängsskolan i Stockholm.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Två saker har jag slutat med. Ett: Att inleda varje moment med långa formuleringar av kunskapskrav. Eleverna tappade lusten för ämnet. Det blev formalistiskt och tråkigt. Två: Att möblera i öar. Öar skapar oreda, snack och stök.
Vad satsar du på i stället och varför?
Jag inleder med triggers. En jordglob som snurrar, en teatralisk uppläsning, en påse med blöta alger eller något som fångar intresse. Då får jag uppmärksamhet som undervisningen knyts an till senare. Eleverna sitter vända framåt. De fokuserar framåt för studiero och uthållighet i det egna lärandet.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Lektioner som jag inte hunnit planera på grund av dokumentation. När min för- och efterarbetstid går åt till onödig dokumentation eller möten jag kanske inte ens behöver vara med på eller fortbildning som inte rör mig. Det gör att jag inte hinner vara engagerad i mitt viktigaste uppdrag: lektionen!
LÄS ÄVEN
Forskaren om grafiska modeller i tidiga berättelseundervisningen
Storsatsning ger läsningen helt ny energi
