Svårt undervisa om sex på muslimsk skola

Kunskapsljuset i Norrköping är en av de mest kritiserade friskolorna i landet under senare år. Den är registrerad som konfessionell och Skolinspektionen konstaterade för snart tre år sedan att undervisningen inte levde upp till skollagens minimikrav. Skolan har även fått kritik för att pojkar har diskriminerat flickor.

Den tillförordnade rektorn Ayman Ayad, som även jobbar halvtid som lärare, berättar att han är glad över att vi kommer på besök när vi slår oss ned i hans kontor, tillsammans med skolkuratorn Yasmine Jawad och läraren Mohammed Mihyawi.

Ayman Ayad vill ha transparens så dagens samtalsämne, sex och samlevnad, känns extra passande. På den här F-6-skolan finns elever vars föräldrars syn på jämställdhet går tvärs emot den som förespråkas i Sverige.

Vissa lyssnar, andra lyssnar aldrig. På den här skolan är det viktigt att gå sakta framåt.

– Det här kan vara lite tabubelagt i hemmet så personligen känner jag att vi har ett ännu större ansvar än andra skolor när det gäller det här området, säger Ayman Ayad.

Lärarna närmar sig ämnesområdet på olika sätt. Både ämnesintegrerat, i livskunskapen i årskurs 6, och med hjälp av frivilliga kill- och tjejjourer efter skoltid. Med samtycke från föräldrarna. En genomgående metod är frågelådor där elever ställer frågor anonymt. Det rör allt från relationer till sex och pubertet: Hur ser en slida ut? Vad är mens? Får man onanera?

En av de frågor som väcker mest reaktioner är sex före äktenskapet. Förbjudet, tycker många elever.

– Då förklarar jag att sex inte enbart handlar om fortplantning utan kan handla om kärlek. Att sexuella drifter är något människan upplever, säger Ayman Ayad.

Tvångsgifte, rätten över sin egen kropp, uppfostringsresor och allmän social kontroll som kan inverka på individens rättigheter diskuteras i religionskunskapen. Liksom att det ska vara frivilligt att bära hijab.

Ayman Ayad brukar alltid vara tydlig med att man inte får diskriminera någon på grund av sexualitet, hudfärg eller ursprung, berättar han.

Men lärarna vill inte påstå att deras skola är exemplarisk.

– Vi är fortfarande i ett utvecklingsskede och stöter hela tiden på svårigheter, säger skolkuratorn Yasmine Jawad.

Mohammed är lärare i NO och idrott- och hälsa. Han understryker att elevernas inställning till sex och samlevnad skiljer sig åt beroende på bakgrund och hur länge de har bott i Sverige.

– Vissa lyssnar, andra lyssnar aldrig. Här är det viktigt att gå sakta framåt. Jag brukar säga att det här är kunskap som eleverna måste lära sig för att kunna gå vidare i skolan.

I dag finns omkring 10 muslimska friskolor i Sverige.
Foto: John Sandlund

I biologin kan Mohammed exempelvis börja med ståndare och pistiller, för att sedan gå vidare till samlevnad, man och kvinna. Sedan leder han in samtalet på hbtq-frågor.

– Jag säger aldrig ”det här är rätt och det här är fel” i undervisningen i lägre åldrar. Då tar de inte in det. Jag försöker bara se till att de accepterar skillnader, säger han och tillägger att han, i vissa fall, brukar avstyra samtalet.

– Det finns en åldersgräns där man börjar följa muslimska regler så ibland är det för tidigt, säger han.

Vilka regler handlar det om och när förväntas barnen att börja följa dem?

– Det beror på, exempelvis när man har kommit i puberteten. Då får vissa elever inte hålla handen, kramas, pussas eller sitta bredvid det andra könet. Men vi har bara ett fåtal elever i varje klass som berörs av det här.

Sedan konstaterar Mohammed att han inte vill att muslimska regler ska påverka hans undervisning. Och att han brukar låta eleverna leka lekar där de får hålla varandra i handen.

Hedersrelaterade frågor är det allra svåraste att prata om, tycker Yasmine Jawad.

– Många vill helst inte prata om det men eftersom det har blivit alltmer uppmärksammat i samhället börjar eleverna förstå att det inte är rätt.

Även könsstympning förekommer. Skolpersonal har anmälningsplikt och försöker vara uppmärksamma på signalerna.

– Här har skolsköterskan och jag en viktig roll. Vi ordnar även föräldramöten för mammor för att upplysa om riskerna och föreläsningar om hedersrelaterat förtryck där även pappor får delta, säger Yasmine Jawad.

I Skolinspektionens protokoll från skolan framgår det att en del barn inte vill samarbeta med elever av annat kön. Det fanns också föräldrar som motsätter sig att deras barn sitter bredvid barn av annat kön. I samma protokoll uppger dåvarande rektorn att skolan har problem med relationerna mellan pojkar och flickor.

Hur ser situationen ut i i dag?

– Jag tror inte att vi har mer problem än andra. Vi är en skola i förändring. Kunskapsljuset är inte en religiös friskola längre. Vår profil är språk och kultur, med fokus på modersmålsundervisning, säger Ayman Ayad.