”Som att dela ut julklappar bara till vissa”

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Statskontorets utvärdering 2015 av karriärstegsreformen, som den formellt kallas, visade ett utbrett missnöje bland lärarna. Det var bara förstelärarna som drog nytta av satsningen, ansåg lärarna, och de hade inget förtroende för hur tillsättningen skedde.

En ny rapport av forskaren Catarina Player-Koro, vid Göteborgs universitet, bekräftar delar av kritiken. Hon har på uppdrag av Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, undersökt hur förstelärare i matematik ser på sitt uppdrag. I rapporten ingår svar från 326 förstelärare och 242 rektorer.

Det viktigaste resultatet, enligt henne, handlar om att reformen vilar på oklara grunder. Intentionen var att förbättra elevernas resultat genom att satsa på särskilt skickliga lärare.

Catarina Player-Koro: ”Det är nästan omöjligt att definiera en skicklig lärare.”
Foto: Torsten Arpi/GU

– Om skickligheten är nyckeln till att höja resultaten så blir det ett problem om man inte ens vet vad det är, säger Catarina Player-Koro.

Oftast är det rektorer som ansvarar för bedömningen.

– De tycker inte att det är ett problem att bedöma lärarnas kompetens, men enligt forskningen är det jätteproblematiskt, säger Catarina Player-Koro.

Rektorerna satte undervisningsskicklighet i ämnet högst när de tillsatte förstelärare. I uppdraget ingår däremot ofta uppgifter kopplade till skolutveckling och ledarskap. Det tror Catarina är en förklaring till att majoriteten av förstelärarna upplever att deras kompetens inte tas tillvara.

I genomsnitt är förstelärarna ändå ganska positiva och anser till exempel att det kollegiala lärandet ökat. Variationen bland svaren är dock stor och vissa pekar på ökad splittring och avundsjuka. Nästan hälften av lärarna håller med om att splittringen ökat.

Vad lärarna som inte blivit förstelärare tycker framgår inte av rapporten. Mats Danell, forskare vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, har däremot i en ny studie undersökt hur det påverkar rektorer, arbetslag och lärare när vissa lärare får lönepåslag för att vara särskilt skickliga, medan majoriteten blir utan. Fyra rektorer som tillsammans är chefer för 140 lärare beskriver i studien hur lärarna reagerat på lärarlönelyftet.

– Många förstelärare fick även lärarlönelyftet så löneskillnaderna mellan kollegorna kunde bli avsevärda, säger Mats Danell.

Forskaren Mats Danell har studerat hur lönelyften påverkar arbetslaget.
Foto: Emma Eriksson

Han utgår från forskning om tillit i studien.

– Det finns ett socialt kontrakt inom arbetslaget där rättvisa och likvärdighet är viktiga motorer. När man ger en person 3 000 kronor mer i lön så omförhandlas kontraktet, säger han.

Rektorerna berättade att lärarna som inte fick påslaget upplevde att deras kompetens ifrågasattes. De tappade motivationen och ifrågasatte också rektorns förmåga att bedöma deras arbetsinsats.

– De förlorade tilliten till sig själva, men också till ledningen. I vissa fall valde lärare att säga upp sig. Det är som att dela ut julklappar bara till vissa. Det staten glömde var att alla lärare förväntade sig, och uppfattade sig vara värda, ett lönelyft, säger Mats.

Även om mycket av forskningen kring förstelärare uppvisar problem så har forskarna också sett positiva effekter. I boken Lärarkåren och förstelärarna – splittrad, stärkt och styrd profession visar organisationsforskaren Johan Alvehus och hans medförfattare att reformen stärkt lärarkåren genom att förstelärarna fått ett bredare uppdrag och större inflytande på skolorna.

Catarina Player-Koro efterlyser tydligare kriterier för vem som ska få bli förstelärare, till exempel krav på vidareutbildning.

– Ungefär som att sjuksköterskor går en utbildning för att bli specialister. Man behöver komma bort från det där med att definiera yrkesskicklighet, för jag tror inte att man kan det.