Skolan med sämst resultat i landet

Våld, hot och kriminella vuxna. För fem år sedan fick lärarfackens skyddsombud nog och stängde högstadiet på Värner Rydénskolan i Malmö. Säkerheten kunde inte garanteras för vare sig elever eller lärare.

Fem år senare leker några yngre elever på skolgården, medan andra väntar på nationella provet i engelska. Bråk och gängkriminella lyser med sin frånvaro.

Mycket verkar ha förändrats.

Men inte allt. Skolresultaten är sämst i Sverige. Det visar en granskning som Tidningen Grundskolan har gjort av gymnasiebehörigheten på 59 skolor i de 60 områden som polisen klassar som utsatta.

I våras klarade inte 66,7 procent av eleverna att nå gymnasiebehörighet på Värner Rydénskolan. Än sämre var statistiken för skolans pojkar. Så få att de inte redovisas i Skolverkets statistik. Men andelen flickor som inte klarade behörigheten var 51,7 procent.

Att pojkar har betydligt sämre resultat än flickor är snarare regel än undantag i de utsatta områdena.

Christina Lange, lärare i svenska och historia i årskurs 7–9, har jobbat i Rosengård sedan hon tog examen 2005. Hon trivs med sina ”kompetenta och engagerade kollegor”.

– Framför allt har jag förmånen att möta fantastiska elever varje dag, elever som tvingar mig att utvecklas och får mig att trivas.

I Rosengård är arbetslösheten mycket hög och många lever på försörjningsstöd. Bland eleverna i Värner Rydénskolan har 89,6 procent utländsk bakgrund, vilket betyder att de antingen är födda utomlands eller har två föräldrar som är det.

Det är en av de faktorer som brukar lyftas fram för att förklara de låga resultaten. Det fria skolvalet och skolpengen är ett par andra.

Men självklart också boendesegregationen – den kanske viktigaste orsaken bakom bristen på en likvärdig skola. Därför måste boendesegregationen i Rosengård och andra utsatta områden brytas för att klara skolans kompensatoriska uppdrag, menar Christina Lange.

– Så länge Sverige inte kommer till rätta med boendesegregationen kommer OECD:s experter – som säger att Sverige är illa ute om man inte gör något åt skolsegregationen – ha rätt, säger Christina Lange.

Rosengård har blivit något av symbolen för särskilt utsatta områden med bilbränder, skjutningar och otrygghet. Hur påverkas du av det?

Här klarar inte ens varannan skolan. Så stor andel saknade behörighet till gymnasiet 2018/2019.

– Jag har arbetat här länge och ser hur området har förändrats. Men mediernas bild har inte hängt med. För två år sedan satte min nia upp en musikal och vi lyckades få hit en journalist från en stor tidning som intervjuade eleverna. De fick inga frågor om musikalen utan bara om hur det var att växa upp där det är skottlossning. Man ska absolut inte skönmåla, det finns utmaningar, men man får heller inte stigmatisera.

Christina Lange är inte  ensam om att vara kritisk mot mediebilden av Rosengård. Stadsdelen är så mycket mer än gängkriminalitet och Zlatan.

Det är kanske därför det inte syns ett spår av att Zlatan Ibrahimovic gått i Värner Rydénskolan. Skolan vill gå vidare.

Mats Nilsson, biträdande rektor med ansvar för årskurs 7–9, var en av dem som rekryterades efter att skolan stängts 2015. Uppdraget var tydligt: Rädda Värner Rydénskolan.

– Uppgiften var att städa och räta upp situationen på skolan. Det saknades en tydlighet. Vi började med att tillsammans med all personal skapa strukturer och rutiner för hur skolan skulle jobba med alltifrån incidenter som inträffade till undervisningen, berättar han.

Efter att ha fått ordning på stöket tog skolledningen nästa steg.

– Det gällde att få pedagogiken och undervisningen att funka.

Funkar den i dag?

– Ja, det vill jag påstå.

Men det syns inte på betygen. Sedan Mats Nilsson kom in för att rädda Värner Rydénskolan har gymnasiebehörigheten på skolan rasat. Våren 2015 gick nästan varannan elev ut nian med gymnasiebehörighet, mot en tredjedel våren 2019.

Trots att Mats Nilsson varit ansvarig för högstadiet med lägst gymnasiebehörighet i fem år, tycker han att kritiken mot skolan är för hård och orättvis.

Mats Nilsson, tycker att kritiken mot Värner Rydénskolan är orättvis.
Foto: Patrik Renmark

– Ja, det är ett faktum att vi hade 30 procents behörighet till gymnasiet. Men den som träffar våra elever och pratar med dem får en helt annan bild.

Redan i vår lovar Mats Nilsson en förbättring.

– Nu har vi fått jobba kontinuerligt med att bygga upp rutiner och strukturer, därför kan jag lova att vi lämnar 30 procent nu för att komma upp i 60–70 procent behöriga. Redan 2020, säger Mats Nilsson.