Skilda världar

På pizzerian i Folkets hus i Storfors serveras Palme special med färska champinjoner, jalapeños, räkor, skinka och köttfärssås. Utanför entrén påminns man om bruksortens storhetstid med en fastgjuten valsmaskin.

I dag finns varken valsverket eller Palme kvar i en kommun där Socialdemokraterna ändå lyckats behålla greppet med 42,3 procent vid kommunalvalet 2018.

I stället är skolan Storfors stolthet.

I Skolverkets senaste statistik har Värmlandskommunen högst andel behöriga lärare – 89 procent.

Och i fjol utsågs Storfors till Sveriges bästa skolkommun av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Det finns en enighet bland politikerna att satsa på skolan. Det är en viktig förklaring, säger Sven-Erik Rhen, rektor i kommunens största skola, Vargbroskolan.

En kanske lika viktig förklaring är Sven-Erik Rhen själv. Han har varit rektor på skolan i 23 år och idrottslärare nästan lika länge.

– Jag är uppvuxen i omklädningsrum och betonar att skolan är ett lagbygge, säger han.

Därför var han en av de första rektorerna som började med kickoff för personalen. Och så har de fortsatt år efter år.

Kyrkbacksskolan i Ljusnarsberg, den kommun i Sverige med lägst andel behöriga lärare. Endast 38 procent av lärarna i grundskolan är behöriga.
Foto: Pavel Koubek

På samma sätt involveras eleverna i lagbygget genom resor i Förintelsens fotspår i Polen och strapatsrika fjälläventyr i norska vänorten Dovre.

– Jag har säkert varit med på nästan alla resor till Norge och många resor till Polen, säger Elisabeth Quist, lärare i matematik/NO/teknik i Vargbroskolan.

Hon har jobbat på skolan i 16 år och trivts hela tiden.

– Jag har ett fantastiskt jobb som jag tycker det är roligt att komma till varje dag, säger hon medan Pia Hallström nickar instämmande. Pia är textilslöjdlärare på skolan sedan 36 år.

– Det har aldrig varit aktuellt att byta. Jag trivs, säger hon.

Det gör också Jesper Fromholdt, en av de senast anställda på skolan.

– När jag tog min examen i Karlstad sökte jag jobb och fastnade för Storfors. Jag träffade en tjej och flyttade hit och trivs.

Källa: Skolverket, Lärarförbundet, Kolada

När Tidningen Grundskolan pratar med lärarna på Vargbroskolan om Storfors framgång kommer de gång på gång in på trivseln och delaktigheten.

– Du kan alltid komma med förslag och idéer till ledningen. De lyssnar alltid, säger Elisabeth Quist.

I dag gör också lönerna i Storfors lärarna nöjda. De senaste fyra åren har kommunen satsat extra på lönerna. I snitt har det blivit fyra procent varje år. Då är inte de statliga pengarna för förstelärare och lärarlönelyftet inräknade.

Lönen är självklart viktig. Men inte allt, resonerar Sven-Erik Rhen.

– Vi måste vara den bästa skolan på sju mils radie. För det är med grannkommunerna vi konkurrerar om lärarna. I dag kommer 70 till 80 procent av lärarna från andra kommuner.

Storfors har ett så gott rykte att lärare mejlar och hör sig för om jobb, trots att det inte är något utlyst.

Värre är det med lärare i fritidshem. Av åtta på fritids klarar ingen kraven för att få legitimation.

–Nej, jag är barnskötare och har jobbat här i 20 år, säger Pia Melin.

Hon funderar inte på att vidareutbilda sig.

– I så fall skulle det vara för att bli lärare. Så tror jag många resonerar. Men jag tycker det är bra att det införs legitimation också på fritids. Då blir det mer likställt med andra grupper på skolan, säger hon.

Ida Lagerlöv gillar jobbet på fritids och välkomnar kravet på legitimation.
Foto: Pavel Koubek

Men lika lätt som Storfors har att hitta behöriga lärare lika svårt är det att hitta behöriga fritidspedagoger.

– Även om vi skulle betala 50 000 kronor  i månaden skulle det inte hjälpa, säger Sven-Erik Rhen.

55 kilometer fågelvägen från Storfors ligger Kopparberg. Precis som Storfors en bruksort i Bergslagen, med den skillnaden att bruket – Ställdalens pappersbruk – finns kvar.

En annan skillnad mellan Storfors och Ljusnarsberg, som kommunen heter, är lärarbehörigheten.

Medan Storfors har flest antal behöriga lärare i Sverige är det tvärtom i Ljusnarsberg. De har lägst andel behöriga lärare, enligt Skolverket. Ljusnarsberg har också i flera år utnämnts till Sveriges sämsta skolkommun i Lärarförbundets rankning. I år har kommunen dock tagit ett kliv uppåt till plats 274.

Rankningen är inget som lärarna på Kyrbacksskolan, Ljusnarsbergs enda skola, jublar över. Inte eleverna heller.

– Det har gått ut över eleverna, säger Ida Lagerlöv, utvecklingsledare och den enda behöriga läraren på Kyrbacksskolans fritidshem.

Men snart hoppas hon få sällskap. Två tjänster som lärare på fritidshemmet ska tillsättas. Ingen behörig har sökt.

– Det är otroligt svårt att få hit någon behörig, men jag hoppas fortfarande, säger Ida Lagerlöv.

Sven-Erik Rhen är rektor på Vargbro­skolan.
Foto: Pavel Koubek

Hon blev klar med sin utbildning, som också ger behörighet i svenska och matematik årskurs 6 och NO och teknik årskurs 3, 2011. Då hade hon jobbat flera år i skolan.

– Jag är barnskötare, men jobbade även inom vården och på bruket innan jag bestämde mig för att vidareutbilda mig.

Ämnesbehörigheten har gjort att hon tidvis jobbat som klasslärare. Men det är på fritids hon vill vara.

– Jag tycker det är roligare på fritids och vill jobba med det jag är utbildad för, säger Ida Lagerlöv som välkomnar legitimationskravet på fritids.

– Förhoppningsvis höjer det statusen. En del har sett fritids mer som förvaring. Och till och med några som jobbat här har inte känt till att vi har en egen läroplan.

Emil Risberg, jobbar också på fritids sedan flera år. Han har blivit inlasad och är i grunden barnskötare och lär så förbli.

– Jag har ingen tanke på att utbilda mig. Familjesituationen gör att det inte är aktuellt.

Mycket fungerar bra på Kyrkbacksskolan, tycker tf rektor Karin Alstermark.
Foto: Pavel Koubek

Ett par hundra meter från fritidshemmets äldre träbyggnad, i den modernare skolbyggnaden, håller Karin Alstermark till. Förra året blev hon avtackad som förskolechef. Men i höstas kom hon tillbaka som tillförordnad rektor för Kyrbacksskolan som haft stor omsättning på skolledare.

Karin Alstermark gick själv ut nian på skolan för 51 år sedan. Hon tycker att skolans rykte är oförtjänt. Och precis som Ljusnarsbergs skolchef ifrågasätter hon Skolverkets statistik.

– Det är mycket som fungerar bra på skolan, säger Karin och nämner att det finns en dramapedagog anställd. För att locka till sig fler behöriga lärare ifrån grannkommunerna får alla med lärarlegitimation 1 000 kronor i resebidrag i månaden.

– Kravet är att de har minst 30 kilometers resväg.

Utanför rektorsexpeditionen möter vi Thomas Adamsson. Han är Stockholmskonstnären som flyttade till Kopparberg för tio år sedan. För tre år sedan blev han skolans bildlärare och har dragit ner på sitt eget skapande.

I stället har han fått eleverna att skapa. På väggar och i olika montrar finns en mängd verk som eleverna gjort. Med en entusiasm som skulle få den mest skoltrötta eleven att gå i gång berättar han om jobbet och vad alla eleverna gör.

Han har ingen legitimation, men tycker att det finns andra värden som avgör om en lärare är bra eller inte.

– Utbildning betyder allt eller ingenting. För mig handlar det om engagemang.