Pokémon ökade motivationen
Spelbaserat lärande Poängjakt och utomhuslärande i ett – en riktig morot för mellanstadieelevers motivation i Härnösand. Genom spelet Pokémon lärde de sig kyrkohistoria, lokalgeografi och matematik.
Jakten kan börja. Pokémon kan bli en väg för utomhusbaserat lärande.
Foto: TT Bild
Spelet Pokémon Go slog ned som en bomb sommaren 2016. Plötsligt jagade alla möjliga – barn som vuxna – de små låtsasdjuren. Appen slog rekord i nedladdningar och på olika platser runt om i samhället användes telefoner för att fånga in Pokémons och samla poäng.
Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, slogs av hur uppmärksammat spelet blev och fick idén att testa det i grundskolan. Han har forskat om hur teknik kan användas i undervisningen och var nyfiken på om spelet kunde bidra till ökad motivation för lärande.
– Det finns en poäng i att utgå från elevernas värld eftersom man har så mycket vunnet när man befinner sig där de är, säger Jimmy Jaldemark.
Spelet bygger även på att användaren rör sig i utomhusmiljöer.
– Utgångspunkten blev därför att studera kombinationen av motivation och utomhusbaserat lärande, säger han.
Om man kan bygga motivation utifrån elevernas intresse blir det ju med största sannolikhet mer lärande.
Tillsammans med forskarkollegor tog Jimmy Jaldemark kontakt med lärare i SO och matematik på en mellanstadieskola i Härnösand. Forskarna tog fram ett upplägg för hur spelet kunde användas i undervisningen med femte- och sjätteklassare och bad lärarna planera lektioner ihop med eleverna.
I grupper om fem eller sex stycken med tillhörande lärare gav sig eleverna ut på en rutt i samhället som de stakat ut tillsammans för att fånga spelfigurerna. De är ofta placerade vid byggnader, statyer och andra speciella platser så lärarna planerade för att koppla lärandet till dessa så kallade ”pokestops”.
I sin jakt på poäng stannade eleverna bland annat vid domkyrkan i Härnösand där de pratade om kyrkohistoria och hur kyrkan styrs. De fann sig även vid en staty av Bertil Malmberg, en känd författare från trakten. Där blev det diskussioner om tiden då han levde. På spelpromenaden fick de lära sig lokalhistoria, lokalgeografi och samhällskunskap.
– Det var kunskaper som ingår i läroplanen och som eleverna ska ha med sig från skolan, säger Jimmy Jaldemark.
På matematikrundorna gjordes olika räkneövningar utifrån spelets poängsystem. Eleverna kom också med egna, spontana uppgifter som att räkna bilar och andra saker i omgivningen.
Ett par dagar efter promenaden fortsatte arbetet i klassrummet där lärarna ställde uppföljande frågor. Det visade sig att eleverna snappat upp en hel del kunskaper under spelets gång.
– De såg halvkoncentrerade ut när de var i spelet, men samtidigt lyssnade de väldigt aktivt på läraren och de var både med på vad som hände och vad som sas, säger Jimmy Jaldemark.
Forskarna filmade, antecknade och gjorde intervjuer med lärare och elever. De tog även del av elevernas egna perspektiv genom så kallade spionglasögon som är utrustade med en inspelningsbar kamera. Det framkom att uppgiften ledde till mycket samarbete och spontana diskussioner på elevernas initiativ.
Alla inblandade ansåg att uppgiften var motiverande. Eleverna tyckte själva att de lärde sig mycket, samtidigt som det var roligt. Enligt Jimmy Jaldemark tyder det på att speluppgiften satte spår i deras minnen, vilket bör gynna lärandet.
– Men ska man bevisa att det finns långsiktiga effekter måste man forska mer på det här, säger han.
I det här fallet var det spelbaserade lärandet kombinerat med utomhusbaserat lärande och Jimmy Jaldemark vill gärna titta närmare på spelets roll i undervisningen.
– Om man kan bygga motivation utifrån elevernas intresse blir det ju med största sannolikhet mer lärande, säger han.
Hur ser du på att använda spel vars syfte är att inbringa pengar?
– Jag tycker att det är rimligt att använda kommersiella spel om det finns en tydlig pedagogisk utgångspunkt med hur det tillämpas i undervisningen. Givetvis under förutsättning att det antingen är gratisprodukter eller har låga kostnader.