Experterna: Därför har det blivit så här
Dokumentationsbördan Lärarna har själva bidragit till dokumentationsbördan. Det menar Mats Alvesson, professor i organisationsteori vid Lunds universitet.
Professor Mats Alvesson anser att lärarna är medskyldiga till dokumentationsbördan.
Foto: Johan Bävman
Väntat. Det menar flera experter om resultatet av Lärarförbundets undersökning. Men analysen skiljer sig åt.
Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet, sticker ut och riktar en viss kritik mot lärarna själva. Han menar att överdokumentationen handlar om ett trygghetssökande för en hårt tuktad lärarkår.
– Vi lever i en tid av dokumentationsfetischism, en absurd tilltro till att saker och ting blir bättre om och att folk kan ställas till ansvar bara man ägnar mycket tid åt dokumenterande. Snarare borde man ställas till ansvar för att man ägnar en stor del av sin arbetstid åt detta. Många är medskyldiga, även lärare och rektorer som borde se till att använda sin tid väl och inte överdriva trygghetssökande, säger Mats Alvesson.
Vi lever i en tid av dokumentationsfetischism.
Kajsa Ellegård, professor emerita vid Linköpings universitet som gjort flera studier av lärares arbetstider är inte förvånad:
– Problemet är inte bara mängden uppgifter, utan att det dyker upp oförutsedda saker som måste tas om hand mer eller mindre omedelbart och som avbryter pågående arbete. Sådana störningar innebär att läraren efter att ha åtgärdat det akuta problemet behöver återställa sig där hen var i tankarna när avbrottet ägde rum. Det är mentalt krävande och tar tid. Tid som inte finns i några scheman eller tankar i skolans planering.
Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.
Foto: David Einar/Linköpings universitet
Läraren och skoldebattören Isak Skogstad tycker att bristen på tillit i dagens skola är ett av de största problemen:
– Överdokumentation är en naturlig utveckling i den skola vi har i dag. Så länge vi inte har auktoritet och tillit från elever, föräldrar eller skolmyndighet kommer vi lärare att känna ett behov av att dokumentera för att hålla ryggen fri, säger Isak Skogstad.
Det som drabbat skolan har länge varit en verklighet i vården. Det menar Marie Nilsson, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad, som i sin doktorsavhandling följde en grupp lärares arbetsvardag under flera år.
– Den ökande dokumentationen är en effekt av new public management. Man ska kunna mäta om det är bra kvalitet. I äldrevården bockar någon av att Asta fått sin dusch och sin mat, men inte om man pratat med henne. I skolan ska man göra på samma sätt. Men vi glömmer en viktig sak som aldrig går att mäta. Det medmänskliga. Och det är viktigt, inte minst i skolan, säger Marie Nilsson.
– I min avhandling fokuserade jag på vilka faktorer som bidrar till lärarnas välmående. Det är inte dokumentationen. Det är relationer till elever och kollegor. Den delen minskar för lärarna när dokumentationen ökar. Det oroar mig. De mjuka delarna måste få mer utrymme. Vi får inte glömma att 80–90 procent av lärarna trivs med sina jobb. Och det som får dem att trivas är de mjuka delarna.
