Det här saknas i dagens undervisning

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Förr handlade sexualundervisningen främst om fortplantning. Nu är den bredare. Innebär det att eleverna vet allt om sina kroppar?
Nej, enligt RFSU, som tycker att skolan bör bli bättre på att koppla ihop fakta med kunskaper om relationer.

Föreställningar om kön bör tas upp i lägre åldrar än man gör i dag, anser RFSU. ”Till och med förskolebarn har uppfattningar om vad som är tjejigt och killigt, exempelvis kläder, sysslor och känslor”, säger Hans Olsson.
Foto: Daniel Ivarsson

Dagens lärare tror ofta att eleverna kan mer om kroppen än de faktiskt gör: ”De slår ju upp allt på nätet.” Och det gäller även eleverna själva, berättar Hans Olsson, sakkunnig på RFSU. En av de vanligaste missuppfattningarna gäller mödomshinnan.

–  Den existerar inte. Det finns ingen hinna som spricker vid penetration, säger Hans Olsson.

Många tror även att killars och tjejernas upplevelser av sex skiljer sig åt.

Vi skulle gärna se att lärare pratade mer om frågor som eleverna själva funderar över.

– Skillnaderna är individuella. Det är heller inte ovanligt att unga killar oroar sig över att deras penis inte är tillräckligt stor för att kunna tillfredsställa deras partner.

Illustration: Karin Söderquist

– Skolan bör undanröja felaktiga föreställningar genom att koppla undervisningen kring kroppens fysik till samtal om relationer och njutning, säger han.

Tyvärr tenderar undervisningen att handla mycket om de negativa konsekvenserna: oönskad graviditet, våld och övergrepp.

– Vi skulle gärna se att lärare pratade mer om frågor som eleverna själva funderar över. Hur har man sex på ett ömsesidigt sätt? Var går gränsen mellan att ta ett ”bra” initiativ till sex och att gå över gränsen?

Hans Olsson anser också att dagens undervisning är väldigt heteronormativ.

– Exempelvis talar man ofta om sexdebuten som samlag, vilket ofta underförstått är vaginalsamlag.

Det mest alarmerande är bristen på undervisning om hbtq-inkludering, anser han. Det blir lätt att man undviker att prata om det i rädsla för att göra fel eller kränka någon.

Kritik har också riktats mot att skolan inte talar tillräckligt mycket om hedersrelaterat våld och förtryck. Speciellt i samband med att Skolverket nyligen fick i uppdrag att uppdatera läroplanen.

Frågan landade i att Skolverket föreslog formuleringen ”föreställningar om heder” i de övergripande delarna och ”hedersrelaterat våld och förtryck” som ett exempel i kursplanen för årskurs 7-9.

Ett flertal organisationer anser även att begreppet pornografi borde läggas till. För specifikt begrepp, tycker Skolverket. I stället föreslås ”frivillighet och ömsesidighet”. RFSU har inte uttryckt någon åsikt i frågan. Samtidigt har organisationen fått kritik för att inte diskutera porr­industrins negativa konsekvenser tillräckligt mycket.

Clara Berglund, generalsekreterare på Sveriges kvinnolobby.
Foto: Sveriges kvinnolobby

– Man måste prata om det också. Men om lärare enbart skuldbelägger och säger att det är fel att titta på porr så får man inget gensvar, säger Hans Olsson.

Sveriges kvinnolobby har reagerat starkt på det faktum att pornografi inte kommer att införas i styrdokumenten. Och på RFSU:s inställning till pornografi. Generalsekreterare Clara Berglund säger att allt det arbete som Sveriges kvinnolobby lägger ner för att motverka våld och sexuella trakasserier kommer att misslyckas om skolan inte behandlar pornografin ur ett kritiskt perspektiv.

– Det måste framgå tydligt i läroplanen. Det räcker inte att lärarna ska läsa in det mellan raderna. Pornografin är mer tillgänglig och grövre än någonsin i dag.