Vem får bli förstelärare?
Djupdykning Det finns en utbredd uppfattning att lärare i praktisk-estetiska ämnen utsetts till förstelärare i lägre utsträckning än lärare i teoretiska ämnen. Men ingen vet om det är sant.
Bild: Emma Virke
Vår uppfattning är att det finns flest förstelärare inom matematik, svenska och engelska. Men det är frivilligt för huvudmännen att uppge vilket ämne, om något, som lärarna är förstelärare i så uppfattningen bygger på en osäker siffra, säger Karin Hahn, undervisningsråd på Skolverkets avdelning för skolutveckling.
Om uppfattningen stämmer är orsaken oviss. Lärarna i matematik, svenska och engelska är totalt många fler än lärarna i till exempel hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Så frågan är om förstelärarna i de teoretiska ämnena verkligen procentuellt är fler än lärarna i de praktisk-estetiska ämnena. Och vad det i så fall beror på.
– En möjlighet är att arbetsgivarna vill använda förstelärarna till att höja skolresultateten i vissa ämnen. Till exempel genom att låta förstelärarna leda läslyftet och matematiklyftet, spekulerar Karin Hahn och fortsätter:
– Vill arbetsgivaren använda förstelärarna till att leda det kollegiala lärandet kanske de väljer att utse förstelärare som undervisar i de största ämnena.
En annan möjlig orsak skulle, enligt Karin Hahn, kunna vara att lärare måste vara legitimerade för att få utses till förstelärare, och andelen behöriga lärare är större i matematik, svenska och engelska än i till exempel hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.
Men om det i grunden är statistiskt osäkert vilka ämnen förstelärarna undervisar i, är det desto mer säkerställt att deras uppdrag ser mycket olika ut. En del har fått titeln och den högre lönen för det jobb som de redan utför, andra har fått extra arbetsuppgifter utan nedsatt undervisningstid. Ytterligare andra har fått extra arbetsuppgifter och nedsatt undervisningstid. Huvudmännen har dessutom haft väldigt olika sätt att utse förstelärare på.
Olikheterna, och otydligheten i uppdraget, ligger bakom en stor del av den kritik som framförts mot karriärreformen. Mot bakgrund av att det nu gjorts flera uppföljningar av reformen, bland annat av Statskontoret, har Skolverket under våren sammanställt några viktiga faktorer som visat sig leda till framgång.
Resultaten är tydligA. De huvudmän som rekryterar förstelärare genomtänkt, tydliggör deras uppdrag för alla lärare, och låter förstelärarna leda viktiga utvecklingsuppdrag, är mer framgångsrika i att uppfylla syftet med karriärreformen, nämligen att göra läraryrket mer attraktivt och att säkra en god undervisning för eleverna.
Nu i början av hösten ska texten om framgångsfaktorer på Skolverkets hemsida kompletteras med två filmer som ytterligare förtydligar vilka faktorer som bidrar till framgång.
– Den första filmen handlar om förstelärarens roll och vad som är viktigt att tänka på och den andra handlar om hur förstelärare kan arbeta för att leda det kollegiala lärandet, säger Karin Hahn.
