De och dem ständigt på tapeten

App, app, app. Hur använder eleverna egentligen ”de” och ”dem”?
Foto: Pixabay

Två av tre svensklärare på högstadiet och gymnasiet tycker att de/dem är en besvärlig språkriktighetsfråga i undervisningen. Det framgår av en enkät som gjordes för några år sedan av språkforskarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki.

I en jämförbar studie från 1976 fanns knappt detta problem. Då handlade det i stället om ifall de/dem kunde ersättas med dom och frågan hamnade i kategorin talspråksformer. I dag uppger lärare att de/dem är den språkriktighetsfråga de får lägga mest tid på.

Karlsson och Lind Palicki bestämde sig därför att ta reda om svenska elever blivit sämre på de/dem. De har jämfört nationella prov i svenska i åk 9 från tre tillfällen under en 30-årsperiod och funnit att bruket av dom har minskat kraftigt medan felanvändningen av de/dem har ökat. Se ruta härintill.

– De flesta gör dock rätt. Tittar man sedan på gymnasiets årskurs 3 så gör nästan alla rätt, säger Susanna Karlsson och konstaterar att de/dem-frågan har rört upp känslor i över hundra år.

– Många tycker sig se en allt större variation i hur de/dem/dom/det används. Det kan bero på att mängden snabba, oredigerade texter ökar. Vi använder sms, Twitter och andra kanaler där formuleringarna kanske är tänkta att leva i två dagar. Men människor  är rätt bra på att skilja på olika textarter. Jag tror att man även i framtiden kommer att bemöda sig om att skriva korrekt när det är viktigt.

Som språkvetare har hon en lång horisont och menar att grammatiska distinktioner som det inte finns stöd för i talet obevekligen kommer att försvinna även i skriftspråket. Det visar historien.

– Men om det tar 10 år eller 30 år, det vet jag inte.

Den förutsägelsen hjälper dock inte läraren som här och nu har att förhålla sig till rådande normer och ge eleverna grammatiska verktyg för att klara sig i samhället. För, som Susanna Karlsson påpekar, det är 30 år äldre personer som kommer att läsa jobbansökningarna från dagens elever. Och eftersom de/dem fungerar som en signalflagga – det är lätt att se när någon gör fel – så ger det en stor fördel att skriva rätt. De/dem blir en fråga om makt.

En som har intresserat sig för lärarnas förutsättningar är språkforskaren Anja Malmberg. Hon har undersökt grammatikavsnitt och -övningar i läroböckerna för åk 7–9 och gymnasiet. Hon ser brister i hur övningarna stöttar undervisningen.

– Överlag vet man att läromedel inte används så mycket i svenskämnet. Lärarna kan kunna reglerna men vara didaktiskt osäkra och ha svårt att organisera arbetet i klassrummet för att lära ut grammatik. Då vänder de sig till läroböckerna, säger Anja Malmberg.

Läromedlen har inte tagit ansvar för att använda grammatiken för att förstå språkriktighetsnormen, menar hon.

– Om eleverna inte har språknormen naturligt så får de inte tillräckliga verktyg. Ofta rabblas tumregler av typen ”när personerna är i början av meningen ska det vara ’de’, när de är i slutet ska det vara ’dem’”. I stället för att förklara hur satsers subjekts- och objektspositioner samverkar med pronomensystemet. Andraspråkslärare har inte samma problem med det här eftersom de har varit tvungna att lära sig det främmande språkets grammatik.

– Som didaktiker har jag inte gett upp men vi måste förändra hur vi lär ut det här. Det behövs både tumregler och grammatik, säger Anja Malmberg som arbetar med en vetenskaplig artikel om grammatikavsnitten i läromedel.

– Vi kan aldrig fullständigt avskaffa de och dem för då avskaffar vi en en stor del av den svenska litteraturhistorien. Elever som inte kan skilja på de och dem kan inte läsa exempelvis Strindberg. Så svensklärarna blir inte av med det här problemet.