Massiv kritik – nu tvingas Skolverket se över sitt kartläggningsmaterial
Det nuvarande materialet har låg träffsäkerhet och missar många elever som har läs- och skrivsvårigheter, menar forskarna Nils Kirsten och Anna Eva Hallin. Nu tvingar regeringen Skolverket att se över materialet.
Skolverket
Regeringen har hörsammat den växande kritiken mot Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterial för elevers tidiga kunskapsutveckling. Pedagogikforskaren Nils Kirsten välkomnar den översyn som regeringen nu aviserat.
– Det nuvarande materialet har låg träffsäkerhet och missar många elever som har läs- och skrivsvårigheter.
Syftet var gott – men resultatet blev inte bra. Så kan man sammanfatta den ökande frustration som lågstadielärare känner inför den stora mängd timmar som måste läggas ner för att bedöma elevernas kunskaper.
De obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 och kartläggningsmaterialen i förskoleklass var en del i den tidigare regeringens läsa-skriva-räkna-garanti. För att kunna garantera att en elev lärt sig vad kursplanen kräver behöver kunskaperna kartläggas och bedömas – men därmed försvinner också värdefull tid från själva undervisningen.
Lågstadieläraren: Tar enormt med tid
Lågstadieläraren Mathias Bodström är en av många som i sociala medier ondgjort sig över arbetsbördan:
– Min frustration ligger både i att bedömningsstödet tar enormt med tid att genomföra och att det är tvingande, trots att jag oftast redan har en klar bild av elevens kunskapsnivå genom överlämning från förskoleklass, skriver han i ett mejl.
Genom den undervisning han sedan bedriver med klassen fördjupas hans kunskaper om varje elev.
– En erfaren lärare märker direkt vilka elever som har kommit kortare i sin utveckling än de borde.
Men den allra största frustrationen, skriver han, är ändå att det inte finns tillräckliga möjligheter att sätta in särskilt stöd när behoven uppstår.
– Jag är ensam lärare på 27 elever. Jag vet vad eleverna behöver, men jag har ingen möjlighet att både genomföra särskilt stöd och samtidigt vara med övriga elever, skriver Mathias Bodström.
Bristen på specialpedagoger gör att lågstadielärare själva måste lägga ännu mer tid på enskilda elever, vilket gör det ännu mer stressande när bedömningarna av alla elevers kunskaper tar så lång tid.
Får stöd från flera experter
De kritiska lärarna har fått stöd på annat håll, inte minst från specialläraren och redaktören för Svenska Dyslexiföreningen, Inger Fridolfsson, som utifrån flera studier visar att Skolverkets bedömningsstöd brister i träffsäkerhet.
Med stöd av bland annat Fridolfssons resultat publicerade Grundskolläraren tidigare i höstas en kritisk debattartikel skriven av Nils Kirsten, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet, och Anna Eva Hallin, forskare i logopedi vid Karolinska institutet. Där gick de hårt åt Skolverkets material:
”Skolverkets kartläggning identifierar betydligt färre elever med läs- och skrivsvårigheter än etablerade kartläggningsmaterial, som dessutom går snabbare att genomföra”, skrev de bland annat.
Artikelförfattarnas avslutande uppmaning torde vara som ljuv musik i kritiska lärares öron:
”Det är dags att låta lärare och speciallärare ägna sig mer åt undervisning och stödinsatser och mindre åt utredning och dokumentation.”
Skolverket hänvisar till Skolinspektionen
Vi bad Skolverket svara på forskarnas kritik. I ett mejl från myndighetens pressavdelning skriver man att ”det inte finns några hinder för skolor att använda andra material utöver de obligatoriska”. Man besvarar också kritiken mot myndighetens eget bedömningsmaterial som granskats av Skolinspektionen:
– Där framgår att majoriteten av tillfrågade lärare tycker att Skolverkets obligatoriska material i lågstadiet når sitt syfte samt att materialen är uppskattade.
På slutet lyfter man den nyhet från i höstas som verkar ha gått under radarn för många: Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att se över om kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden ”kan förbättras och utvecklas”.
– Vi ser fram emot att göra detta med bred förankring hos alla berörda, skriver Skolverket.
I regeringens pressmeddelande från september, när denna nyhet presenterades, uttalade sig skolminister Lotta Edholm optimistiskt:
– Att tidigt få en bra bild av elevers grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna är viktigt för att kunna sätta in rätt stöd i rätt tid. Nu ger vi lärarna bättre verktyg för att tidigt kunna följa sina elevers kunskapsutveckling.
Forskarnas tips till Skolverket
Forskaren Nils Kirsten välkomnar regeringens initiativ, en översyn är nödvändig, säger han på telefon.
– Det finns kartläggningsmaterial som är betydligt mer träffsäkra och tidseffektiva, såsom LegiLexi. Det ger mer tillförlitlig information om vilken typ av svårigheter som en elev har. Är det avkodning eller språkförståelse? Det ger en bättre grund för att välja lämplig stödinsats utan att ta så mycket undervisningstid i anspråk.
Han ifrågasätter Skolverkets tolkning av Skolinspektionens enkätundersökning, att en majoritet av lärarna verkligen skulle vara nöjda med Skolverkets bedömningsmaterial med tanke på att så många skolor kompletterar bedömningsstödet med standardiserade kartläggningsmaterial.
Men i och med att materialet nu ska ses över vill han snarare fokusera på nästa steg. Tillsammans med forskarkollegan Anna Eva Hallin förordar han en försöksverksamhet på ett mindre antal skolor.
– Skolverket kan sedan undersöka i vilken mån materialet förmår identifiera elever i behov av stöd, innan det sprids till alla Sveriges skolor.
LÄS ÄVEN
Debatt: Skolverkets kartläggning stjälper mer än den hjälper
Skolverkets svar på forskarnas trendkritik: ”Håller med”
Forskaren om när bedömningar blir meningslösa
