Så blir skollunchen trevligare för både lärare och elever
Susanna Sandberg är legitimerad dietist och arbetade tio år i yrket innan hon blev doktorand vid Institutionen för kost- och måltidsverksamhet på Umeå universitet.
Skolmat Den pedagogiska skolmåltiden. Det talas alltmer om den – men rätt lite händer. Nu måste fler skolledningar och skolpolitiker börja prioritera frågan, anser experten Susanna Sandberg. Ett första steg vore att låta alla lärare äta gratis i skolrestaurangen.
Hög ljudvolym. Trängsel. Stress. Stämningen i landets skolmatsalar varierar förstås, i vissa skolor har miljön förbättrats – men på många håll är det alltjämt både stökigt och ostrukturerat.
Studier har visat att många elever känner otrygghet i matsalen, vissa upplever också mobbning där. De saknar ett lugn kring måltiden och många uppger att de inte ens hinner – eller vill – äta färdigt.
”Ansträngande miljö”
Susanna Sandberg doktorerar vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap på Umeå universitet. I sin forskning fokuserar hon på både sociala, fysiska och pedagogiska aspekter av skolmåltiden.
– Skolmatsalen är en ansträngande miljö, i synnerhet för elever med NPF-diagnoser som är i behov av tydliga strukturer och kan vara känsliga för miljöer med hög ljudvolym.
Hon tycker att det olyckligt att frågan har så låg prioritet bland skolledningar och skolpolitiker. Att så alltjämt är fallet visar flera studier på senare år.
– Vissa rektorer är inte ens medvetna om att det kan vara en viktig lärmiljö, att man kan ta med skollunchen i det övergripande kvalitetsarbetet.
Då låter många lärare bli
Det står inget i läroplanen om pedagogiska skolmåltider, men både Skolverket och Livsmedelsverket har lyft frågan på senare tid. Att så lite hänt på området kopplar Susanna Sandberg i hög grad till den otydliga lärarrollen.
– När lärare måste betala för att äta i skolmatsalen är det många som låter bli att gå dit, de orkar inte med ljudvolymen och tidspressen. Och då uppstår en ond spiral med ännu färre vuxna i matsalen och ännu stökigare stämning. Om inte de vuxna vill vara där, varför skulle då barnen trivas där?
Siffror från 2017 visar att 40 procent av landets lärare betalar delar av sin lunch själva, ett litet antal betalar rentav fullt pris. Susanna Sandberg tror inte att siffrorna ändrats radikalt sedan dess. I sin egen forskning kan hon konstatera att i ett och samma län kan två grannkommuner välja helt olika strategier.
– Att helt ta bort avgiften för skollunchen skulle möjligen vara ett sätt att öka statusen på lunchen, det blir lättare att få den att ingå i den pedagogiska verksamheten. Man bestämmer helt enkelt att den blir en del av arbetsdagen. Och läraren måste då givetvis få tid för rast, separerat från skollunchen.
Kan bli för vuxenstyrt
Studier visar att elever upplever en ökad trygghet med fler vuxna i matsalen. Den ökade vuxennärvaron kan leda till avspända samtal och diskussioner kring vad man lägger på tallriken och om andra frågor som rör mat, miljö och hälsa.
Men självfallet förekommer också den motsatta reaktionen bland elever:
– Skollunchen kan bli för vuxenstyrd, vissa elever gillar att skolrestaurangen är en frizon från vuxna.
Fem tips från experten
Här är Susanna Sandbergs fem bästa tips.
- Tydliggör lärarens roll
När läraren betalar för sin lunch blir rollen otydlig. Ska hen agera restauranggäst? Eller rastvakt? Eller en förebild för hur en pedagogisk måltid kan se ut? En kostnadsfri måltid skulle tydliggöra rollerna, då skulle skolan kunna diskutera lärarens olika roller i matsalen och skollunchen kan ingå i det övergripande pedagogiska uppdraget. - Se över den fysiska miljön
Här börjar en del hända, skolor förändrar belysningen, från ljusrör till mysig belysning. Man hänger upp gardiner, gör det ombonat, försöker förbättra akustiken. Det blir ett slags ny ”branding”, man gör det mer restauranglikt. Man försöker också skapa avskärmade miljöer, även om det kan krocka med behovet av överblick. - Måltiden är viktig i flera ämnen
Själva pedagogiken kring måltiden bör inte stanna i matsalen. Hur man äter både hälsosamt och hållbart är frågor som tangerar många av skolans ämnen, och då inte bara hem- och konsumentkunskap. Frågorna kan plockas upp i biologin, i samhällskunskapen, i historia och i flera andra ämnen. Det lärande som sker i matsalen får inte isoleras till matsalen. - Använd skolkökets expertis
Personalen i skolköket styrs av ett dubbelkommando som kan göra att deras expertkunskaper inte tas tillvara. De är ofta anställda av kommunen, inte skolan, men de lyder under skolans rektor. Eftersom de besitter stor kunskap om mat, skulle de kunna nyttjas i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Och kanske under temaveckor då hälsa, kost och klimat är i fokus. - Testa elevernas förslag
Det är vanligt att elever organiseras i matråd och att elever får svara på enkäter om skolmaten. Men det är inte lika vanligt att elevernas svar leder till konkreta förändringar. Elever kan få syn på problem i matsalen som inte vuxna sett – och komma med förslag som inte tidigare testats. Våga gå vidare och pröva förslag från eleverna själva.
LÄS ÄVEN
Ny forskning: Skollunchen brister – på flera sätt
Prisad restaurang lyfter hela skolan
