Lärarilska efter Skolinspektionens uppmärksammade granskning

Skolinspektionens granskning väckte stor uppmärksamhet i förra veckan. 24 av de 29 granskade skolorna skulle behöva utveckla sin undervisning för att säkerställa att även elever som har lätt för sig får den stimulans som de behöver.

Granskningen genomfördes under 2022 och berörde elever i årskurs fyra på både kommunala och fristående skolor, från Malmö i söder till Arvidsjaur i norr. Genom dokumentstudier, lektionsobservationer och intervjuer med elever, lärare, rektor och övrig skolpersonal slår man fast att ”elever som ligger långt fram kommer i skymundan för de elever som har svårt att nå målen”.

”Måste börja leta efter en alternativ karriär”

På sociala medier var det många lärare som kändes sig utpekade och provocerade. Mellanstadieläraren Pernilla Olsson på Södermalmsskolan skrev på Twitter att hon ”måste börja leta efter en alternativ karriär”. Vad var det som hon reagerade emot i rapporten?

– Det är fullkomligt omöjligt för mig att individanpassa min undervisning när jag är ensam i klassrummet med 28 elever. Jag ser det som ett hån.

Rapporten har fått skoldebattörer att fatta pennan, Pernilla Olsson gillar en liknelse som hon läste i en krönika i Expressen:

– En kirurg behöver inte operera flera patienter samtidigt, på samma sätt är det omöjligt för oss att individanpassa undervisningen till varje elev.

Fullkomligt omöjligt att förverkliga

I sin rapport hänvisar Skolinspektionen till skollagen som säger att ”även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling”.

– En fin ambition, men fullkomligt omöjlig att förverkliga med nuvarande resurser. Det skulle kräva många fler speciallärare, bättre elevhälsa, färre lektionstimmar per lärare och mer förberedelsetid, säger Pernilla Olsson.

Det var tänkt att den här telefonintervjun skulle äga rum på hennes håltimme, men det blev ingen håltimme då hon tvingades att gå in som vikarie på musiklektionen.

– Det är okej, eleverna är sysselsatta, men detta ger dig en bra bild av hur svårt det är att hitta tid för att kunna planera undervisningen.

I sin granskning understryker Skolinspektionen att det inte är ni lärare som har ansvaret för att det inte fungerar för eleverna som har lätt för sig. Ansvaret ligger hos rektor och skolorganisation. Din reaktion?

– Kejsarens nya kläder! För vems ansvar blir det ändå i slutändan? Jo, ansvaret sipprar ner till oss lärare.

Ni ska alltså både stötta elever som behöver extra stimulans och jobba med elever som ligger efter?

– Och alla där emellan! Alltså, vissa elever som behöver större utmaningar hjälper vi redan på vår skola, det är elever som har ett starkt eget driv. Jag är svensklärare och ger dem till exempel mer utmanande texter. Med andra elever är det betydligt svårare.

Tvingas prioritera

Pernilla Olsson tänker på de elever som är väldigt ”intressestyrda”, som är extremt intresserade av vissa ämnen men har svårare att motivera sig för andra uppgifter.

– De behöver stöd och jag har dåligt samvete för att jag inte hinner hjälpa dem.

Du måste välja mellan eleverna?

– Ja, så är det. Och då prioriterar jag eleverna som har svårast att nå målen.

Lärarna som Skolinspektionens intervjuat ger samma bild: De prioriterar eleverna med störst utmaningar och upplever att de ”inte har tid att erbjuda tillräckligt med stöd till elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling”.

LÄS ÄVEN

Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten

Här är känsliga frågorna många lärare undviker

Trendbrottet: Betygen sjunker i nästan alla ämnen

Debatt: In med fler svårigheter i skolan