Källa: Skolverket
Fortsatt stora problem vid stadieövergångar
Till höger Hans-Göran Arvidsson, utredare och beslutsfattare på Skolinspektionen i Linköping. Foto: Adobe Stock och privat
Skolinspektionen Många elever i behov av stöd faller mellan stolarna vid stadieövergångar. Viktig elevinformation förs ofta inte över till den nya skolan. Det leder till att eleven inte får det stöd den är i behov av, och har rätt till. Konsekvenserna kan bli förödande.
2018 infördes en ny lag om att den avlämnande skolan vid skolbyten och stadieövergångar är skyldig att lämna över relevant information om elever i behov av särskilt stöd. Just stadieövergångar har sedan länge pekats ut som kritiska processer och nu, fem år efter att lagen infördes, har det i princip inte hänt någonting, enligt Hans-Göran Arvidsson på Skolinspektionen.
– Enligt Skolverkets statistik ”försvinner” minst lika många åtgärdsprogram nu mellan årskurs sex och sju – där minskningen är som störst – som före regleringen 2018. Det här innebär att elever kan tvingas gå lång tid i sjuan utan att få det stöd de behöver. Då finns det risk att man tappar sitt självförtroende på grund av nya misslyckanden och ger upp, säger han.
”Svårt att hantera för den enskilde läraren”
I årskurs sex har närmare 8 procent av eleverna åtgärdsprogram, i sjuan sjunker den siffran till 5 procent för att sedan öka gradvis till 9 procent i nian, enligt Skolverkets senaste statistik (se bild nedan). Åtgärdsprogram avslutas oftast i sexan, vilket innebär att ett nytt måste upprättas i årskurs sju.
Även lärarna har, enligt Lgr22, en skyldighet att föra över information om särskilt stöd när eleverna byter stadium eller skola.
– Men om inte skolor och huvudmän tar sitt ansvar och skapar ett system med en handlingsplan och tydliga riktlinjer, så blir det väldigt svårt att hantera för den enskilde läraren. Det kan handla om väldigt många elever, dessutom går ju eleverna ofta till olika skolor, säger Hans-Göran Arvidsson och konstaterar att det – trots att det är en indirekt lagstadgad skyldighet – inte heller är ovanligt att den mottagande skolan förbiser överlämnad information.
– Här verkar det tyvärr finnas en tro på att det kommer att ordna sig om eleven får en ny chans.
Men Hans-Göran Arvidsson har även sett positiva exempel. Då har det funnits förankrade rutiner och personer som har getts ett övergripande ansvar för arbetet.
– Det kan vara specialpedagoger eller biträdande rektor, men utan riktlinjer är det ett väldigt personberoende system som upphör att fungera om personerna i fråga slutar.
”Allt för stort ansvar på lärarna”
Forskning visar att liknande svårigheter och utmaningar omgärdar alla skol- och stadieövergångar – från förskoleklass ända upp till gymnasiet.
– Gymnasieskolor uppger att det är komplicerat att få in information från högstadiet och att det är väldigt svårt att få till en bra samverkan med avlämnande grundskolor.
En av Hans-Göran Arvidssons senaste iakttagelser är att skolor verkar vilja dra ner på särskilt stöd, och väljer att arbeta med extra anpassningar i stället.
– Här har vi sett skolor med jättemånga elever som inte når målen, men med väldigt få åtgärdsprogram. I de fallen lägger rektorer allt för stort ansvar på lärarna som förväntas lösa de här elevernas stödbehov och då finns det en risk att eleverna inte får tillräckligt stöd.
5 tips från experten
Hans-Göran Arvidsson, utredare och beslutsfattare på Skolinspektionen, ger sina fem bästa tips för hur skolorna och lärarna kan bidra till smidigare stadieövergångar för eleverna:
- Ha tydliga riktlinjer
Rektorer och huvudmän behöver ta ansvar för att skapa ett fungerande system. Exempelvis i form av en handlingsplan och tydliga riktlinjer. Lärare ska känna till vad som ska skrivas ned, vart informationen ska skickas och vem som ska ta emot den. Detta kan förslagsvis styras upp med hjälp av blanketter. - Var kärnfull
Det är stor variation på vilket material som lämnas över. Det är alltid en svår avvägning, men försök att fokusera på den information som är viktig för mottagaren att känna till. Det vill säga information om stöd och behov. Det är inte helt ovanligt att lärare lämnar för mycket information. Det finns exempelvis ingen anledning att beskriva om eleven är snäll eller duktig. - Förlita er inte på en person
Att enbart förlita sig på en nyckelperson som samordnar arbetet med överlämningar kan vara ett skört system. Då kan uppgifter lätt falla mellan stolarna om den personen slutar. Övergångarna fungerar som bäst när ansvaret är kopplat till en funktion, till exempel specialpedagogen, och inte en person. - Samverka över stadiegränserna
Samverkan mellan skolor och lärare är en effektiv metod. Exempelvis kan det göras genom att lärarna diskuterar var undervisningen i ett ämne i årkurs 6 ska sluta och var den ska ta vid i årkurs 7. Då är det lättare att få en röd tråd i utbildningens innehåll. Skolinspektionen har sett att många lärare uttrycker en önskan om ett sådant samarbete. - Glöm inga elever
För de flesta är stadieövergångar inte problematiska. Men om det är något speciellt – utöver stödåtgärderna – som kommande lärare bör veta, så är det bra om det skickas med. Det kan handla om högpresterande elever, men också om elever i mittfältet. Målet är att alla ska få den utmaning de har rätt till.
LÄS ÄVEN
Här knäcker alla sexåringar läskoden
Fadderskapet lyfter när lärandet är i fokus
