Ny statistik: Skolgårdarna bara fortsätter att krympa

Det är Boverket som på nytt låtit SCB undersöka storleken på landets skolgårdar. Den genomsnittliga friytan per grundskolelev var 45,9 kvadratmeter 2020, vilket motsvarar drygt tre parkeringsplatser.

Elevernas fria ytor har stadigt krympt under hela den undersökta perioden 2014–2020. Andelen elever som har mindre än Boverkets rekommenderade 30 kvadratmeter friyta ökade från 38 till 42 procent under den här perioden – till 464 000 elever 2020.

– Skolan är en av de platser där barn tillbringar en stor del av sin vakna tid. Och den fysiska aktiviteten ökar dramatiskt när eleverna vistas utomhus. Det är svårt att få till samma rörelse inomhus. 

Här är de minst och störst

Det är förstås stora skillnader mellan olika delar av landet. Minst yta att röra sig på fanns i Stockholms län med i genomsnitt 25,9 kvadratmeter per elev, störst yta hade Norrbottens elever med 76,4 kvadratmeter. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter. 

Det finns inget i lagen som stipulerar hur stora ytor eleverna måste ha, plan- och bygglagen säger bara att det ”ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten”. 

– I våra allmänna råd skriver vi att friytan bör ligga i direkt anslutning till skolan och preciserar vad som gör en friyta lämplig för lek och utevistelse.

Och hur landar ni i rekommendationen 30 kvadratmeter per elev?

– Vi har utgått från de riktlinjer som många kommuner har och som de är nöjda med. 

Men Ulrika Åkerlund understryker att så stora ytor är svåra att få fram när nya skolor har byggts i storstadsområdena, skolor som många gånger ska rymma närmare tusen elever.

– Malmö till exempel har riktlinjen 15 kvadratmeter per elev, det kanske inte går att erbjuda mer.

Handlar om hälsa och utveckling

Det viktiga, menar hon, är att ha med frågan om skolgårdarnas utseende i kommunernas fysiska planering.

– Se det som en strategisk fråga som handlar om barns hälsa och utveckling, reservera mark i ett tidigt skede som gör det möjligt att skapa fungerande skolgårdar.

Boverkets rapport lyfter ytterligare en viktig skillnad mellan skolgårdarna i landet: i skolor med enskild huvudman är friytan 28 kvadratmeter per elev, att jämföra med 49 kvadratmeter i kommunala skolor. Friytan per elev på fristående skolor har dessutom minskat stadigt sedan 2014, medan kommunala skolor endast haft vissa variationer över tid. 

– Jag förstår att de fristående skolorna många gånger har andra grundförutsättningar, att deras lokaler kan ha byggts för andra verksamheter än skolor. Ofta använder de närliggande parker och grönområden. 

Svårt att få till en varierad utemiljö

Boverket har inte bara en rekommendation för hur stor yta varje elev bör ha. Med stöd i forskningen konstaterar man också att en skolgård som är mindre än 3 000 kvadratmeter (30 x 100 meter) är för liten – oavsett elevantal. Idag har 67 000 elever skolgårdar som är mindre än så.

– Med en så liten utomhusyta har man svårt att få till en varierad topografi med både fartfyllda och lugna zoner.

Knappt hälften av grundskolornas skolområden (48 procent) består av hårdgjord mark.

Grönområden är fina men det behövs ju hårt underlag för basket, king och andra aktiviteter? Vad skulle idealet vara?

– Ungefär hälften hård mark är nog bra, men det beror helt på den enskilda skolans förutsättningar. Träd ger skugga och vindskydd. Och för yngre barn ger de löst lekmaterial som löv och pinnar, det är viktiga komplement till klätterställningar. Att kunna se grönska från klassrummet har också en positiv effekt på koncentrationsförmåga och lärande. 

Har minskande skolgårdar blivit ett ännu större problem än tidigare med tanke på att barn rör sig allt mindre?

– Jo, det kan man nog säga. Att kunna gå ut och sträcka på sig och ta en promenad på skolgården är värdefullt när de sitter så mycket stilla. Skolorna måste tänka på att skapa utomhusmiljöer som lockar till fler aktiviteter än bara bollekar.