Storsatsning ger läsningen helt ny energi

Man hör barnens stojande på långt håll bakom det höga röda trästaketet. Väl inne på skolgården pågår basket, fotboll, King, pingis – och något mer överraskande i dessa tider av läskris i Sverige.

Lutade mot en mur sitter fyra tjejer djupt försjunkna i varsin bok.

– Det är så spännande, jag måste fortsätta läsa på rasten, säger Lovisa Böhmer, 8 år, med ”Zombie-spanarna” av Annika Widholm i famnen.

Hennes lärare Pia Halberg är i färd med att fotograferas bland sina läsande elever.

– Häromdagen såg jag en av pojkarna sittande på huk i en rätt obekväm ställning med sin bok, säger hon och böjer sig ner för att visa hur han satt.

Att läsningen skjutit fart bland många av de 350 lågstadieeleverna på Vårfruskolans lågstadium beror till viss del på det nya statsbidraget för bokinköp. Men det beror på något annat också.

– Vi har lyft läsningen på ett sätt som jag inte varit med om tidigare under mina snart 30 år som lärare, säger hon när vi kommit in i skol­biblioteket för att ta fler bilder.

”Barnen njuter när nya böcker kommer in”

Ett gäng elever från hennes tvåa har hängt med i en svans och vips har de norpat åt sig några böcker, någon har hunnit krypa in bland kuddarna längst ner i bokhyllan.

– En gång i veckan har vi lässtund här inne. Barnen njuter när nya böcker kommer in, öppnar dem och luktar på de lockande och orörda sidorna.

De läser också 15 minuter varje morgon till lugn musik, men nu är det förmiddag och lektion i svenska – en lektion präglad av kommunens riktade insatser som fått namnet Språka Lund. Insatserna utgår från den samlade internationella läsforskningen Science of reading.

Under övningen Galenpannan går eleven Alexander Hedenby fram, tar en lapp med veckans svåra ord och sätter den mot pannan utan att se på den. Övriga elever ser att där står ”paraden” och nu ska Alexander fråga sig fram till ordet.

– Går det att äta? Finns det i klassrummet? Är det gjort av trä?

När hans frågor tryter ber Pia Halberg en av eleverna att göra en charad – och då kan han gissa ordet.

Efter att ytterligare några elever fått testa Galenpannan går man över till övningen Fyrfältaren – i grupper om fyra får de varsitt ord och ett vitt papper med fyra fält. Där ska de ska skriva ner vad ordet betyder, rita en bild till ordet, skriva en mening om ordet och berätta var de hört ordet förut.

Metod med tre delar

En grupp får ordet ”häxa”. Med fint utmejslade bokstäver skriver de ”en gammal flicka som kan flyga”. En annan grupp arbetar med ordet hotell, ”ett stort hus som är lyxigt”.

Efter lektionen berättar Pia Halberg hur detta är en del av Språka Lund som i sin tur utgår ifrån läsmodellen Simple view of reading:

– Vår metod innehåller tre delar: avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Den här lektionen handlade om språkförståelse eller närmare bestämt ordförståelse.

Under vårt samtal understryker hon gång på gång vikten av att alla tre delarna måste vara med, annars blir det inte bra.

– Jag tror att vissa lärare kan underskatta betydelsen av att jobba med ordförståelsen. De kan tycka att ”nu flyter läsningen”, nu går det åt rätt håll. Men det är inte ovanligt att en elev läser en massa – utan att förstå så mycket!

Viktigt att låta alla delar av läsningen mogna

Hon berättar om föräldrar som gärna uppmanar henne att ge barnen ännu tjockare böcker när läsflytet infunnit sig.

– Tjocka böcker är bra, men vi försöker gå lite försiktigare fram så att ordförståelsen hänger med.

Det gäller i synnerhet elever med annat modersmål än svenska, på Vårfruskolan har de uppåt en handfull per klass som läser svenska som andraspråk.

– Jag har haft sva-elever som kommit igång ordentligt med läsningen, men där vi sedan insett att själva ordförståelsen är låg.

Men så finns förstås också mot­satsen: en rik ordförståelse är knappast till någon hjälp om eleven inte lärt sig ljuda och avkoda ordentligt.

Nyckeln till framgång är att veta exakt var varje elev ligger i sin utvecklingskurva – för att sedan kunna sätta in rätt insatser vid rätt tidpunkt. Där har Lunds alla skolor, liksom skolor i flertalet av landets kommuner, börjat använda kartläggningsverktyget Legilexi som bedömningsstöd.

– Vi testar alla elevers läsfärdig­heter tre gånger per läsår och kan på så sätt i detalj se progressionen både vad gäller språkförståelse och avkodning, säger Pia Halberg och pekar på ett utskrivet blad från Legilexi som visar hur en av hennes elever gått från att kunna läsa noll ord på en minut under hösten i ettan till 47 ord i minuten följande sommar.

Hon får rysningar av att se progressionen. Barns läsning kan utvecklas oerhört snabbt med rätt typ av stöd.

– Tack vare Legilexi och Språka Lund är jag inte i lika stort behov av speciallärare som jag var tidigare.

Den gångna lektionen är en god illustration: specialpedagogen Eva Ekström satt ned och jobbade med en elev. En enda.

– Det normala är att jag skulle behöva stödja tre-fyra stycken per klass, säger hon.

Har fått en nytändning

Språka Lund drog igång på allvar hösten 2023 och Eva Ekström har varit med på flera av Pia Halbergs lektioner sedan dess.

– Ditt sätt att undervisa har blivit mer strukturerat, du har blivit ännu bättre på att se varje enskild elevs behov, säger hon efter att ha anslutit sig till vårt samtal.

Hon har samma erfarenhet från andra klasser.

– Lärarna fångar upp elever som behöver extra stöd tidigare. Och ofta räcker det med deras egna insatser, åtminstone till en början.

Förbättringarna handlar också om nöjet och inspirationen av att få börja arbeta med andra metoder än tidigare, menar bägge två.

– Jag har fått lite av en nytändning, säger Pia Halberg. Det är lätt att hamna i samma invanda spår när man undervisat länge.

Med närmare tre decenniers ­erfarenhet har hon sett en del metoder komma och gå, många har varit bra, men hon har också varit kritisk.

– På 2010-talet gick man för långt med det digitala, alla skulle ha läsplattor, barnen skulle ringa in bokstäver på skärmen. Det blev för lite handskrivande och även ljudandet kom i bakgrunden.

Barnens nyfikenhet en nyckel

Eva Ekström håller med:

– Allt skulle vara digitalt och läromedelsföretagen hängde på. Det hämmade barnens finmotorik, vilket vi märker än i dag.

På hyllorna utmed klassrummets väggar finns numera hela klassuppsättningar av läroböcker, så var inte fallet för några år sedan. Och under whiteboardtavlan står, nästan övertydligt, ett grått stängt skåp där de förvarar ett tiotal läsplattor.

– Vi har inte släppt det digitala, men vi har mindre av det, säger Pia Halberg.

Lunchrasten är slut och barnen återvänder till klassrummet för en lektion om rymden med en fritidslärare. Armarna far i höjden när de börjar tala om nebulosor och galaxer.

Pia Halberg viskar till mig att det är ett tecken på att Språka Lund fungerar.

– Vi har fått barnen att bli ännu mer nyfikna på svåra ord i alla ämnen. Bara så kan deras ordförståelse öka.

LÄS ÄVEN

Dystra siffror – nu får Lund hård lärarkritik

Så upptäcker de svårigheterna som nationella proven missar

”Garantin” döms ut av både lärare och forskare

Jarnlo: Ett gigantiskt svek att inte alla får lära sig läsa i skolan

Så stoppar de läsraset under sommarlovet