De river språkhinder – och gör matten begriplig

LÄS OCKSÅ: Forskare: Matte kan väcka förtvivlan hos vissa elever

Vad betyder hälften? Billigare än? Skillnad? Det är några exempel på grundläggande begrepp som man måste ha koll på för att förstå en textuppgift i matematik, men som inte är en självklarhet för flerspråkiga elever.

Nästan alla fyror på Hjulsta grundskola i Stockholm har svenska som andraspråk, trots att majoriteten är födda i Sverige. De båda förstalärarna Carolina Öystilä och Maria Engmark är mentorer för olika klasser på mellan­stadiet, men samplanerar och undervisar tillsammans i matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Vi kunde se att eleverna bara slutade jobba så fort de fick en textuppgift.

För fyra år sedan växte frustrationen över att många elever räckte upp handen efter en grundlig genomgång i inledningen av matematiklektionen, med kommentaren: ”jag fattar ingenting!”

– Vi kunde se att eleverna bara slutade jobba så fort de fick en textuppgift och vi ville ta reda på vad det berodde på. Ambitionen var att hitta ett tillvägagångssätt att stötta dem och få dem att orka ta sig an en uppgift, utan att ge upp. Många faller på besvärliga formuleringar trots att de kanske kan det matematiska innehållet, säger Maria Engmark.

"Matematik har en språklig dimension"

Därefter fick Carolina Öystilä och Maria Engmark möjlighet att fördjupa sig inom det här området. Nu har de ägnat en del av sin arbetstid till att analysera och utvärdera sin egen undervisning, via ett FoU-projekt (Forskning och utveckling).

Syftet är att ta reda på hur en systematisk undervisning i läsförståelse­strategier inom matematiken kan påverka elevers inställning och förståelse av textuppgifter.

– Man kan säga att vi arbetar med att undanröja hinder. Matematik har en språklig dimension och därför är det matematiklärarnas uppgift att ta ansvar för elevernas språkutveckling i det här sammanhanget.

Nu är de inne på sitt fjärde forsknings­år och är ständigt lyhörda för vilka uppgifter eleverna tycker är svåra ur ett läsförståelseperspektiv, säger Carolina Öystilä.

"Alla vet inte vad Kolmården är"

I dag är eleverna inne i slutfasen av ett kapitel i läroboken Alfa som Carolina Öystilä och Maria Engmark har fördjupat sig i. Just det här kapitlet har visat sig vara knepigt för eleverna under tidigare terminer. Uppgifterna handlar om familjen Svensson som åker till Kolmården, med frågor som rör allt ifrån biljettkostnader, längden på ressträckan och åldersskillnader mellan olika familjemedlemmar. Eleverna har delats upp i par och ska skapa egna textuppgifter med hjälp av bilderna från temaområdet. Frågorna skrivs på ena sidan av ett pappersark, svaret på baksidan.

Innan den här lektionen har eleverna gått igenom alla de steg som krävs för att kunna arbeta självständigt, och som Carolina Öystilä och Maria Engmark har identifierat som svåra ur ett läsförståelseperspektiv. Den första utmaningen är att få eleverna att förstå nyckelorden i uppgiften. Exempelvis ”tillsammans” och ”var och en”.

– Det vill säga ord som inte nödvändigtvis är rena matematikbegrepp men som är betydelsebärande för att kunna lösa uppgiften, säger Carolina Öystilä.

Sedan berättar de att många inte vet vad Kolmården är för en plats. De har ingen erfarenhet av djurparker. Efter den insikten beslöt sig Carolina Öystilä och Maria Engmark att ta ett nytt grepp under genomgången av det här arbetsområdet.

– Vi behandlade det hela lite som om vi hade en NO- eller SO-text framför oss och ägnade en hel lektion åt att läsa igenom alla textuppgifter, prata om vad bilderna föreställde, ordens betydelse och vad man gör i en djurpark, säger Maria Engmark.

"Onödigt komplicerat"

Centralt i arbetet med flerspråkiga elever är också att lägga mycket tid på att arbeta med de grundläggande matematiska begreppen inom de fyra räknesätten, så att de verkligen sätter sig, konstaterar de.

– Vi har också märkt att uppgifterna i läroböcker kan vara formulerade på ett onödigt komplicerat sätt. Då försöker vi ofta dela upp meningar i mindre delar.

Det är inte alltid så lätt att förstå vad det är som eleverna inte klarar. Här brukar Carolina Öystilä och Maria Engmark få stöd av forskaren Eva Norén, docent i matematikämnets didaktik, som har följt de båda lärarnas språkutvecklande arbete under tre års tid, besökt deras lektioner och samtalat om lektionerna i efterhand. Inledningsvis var hon deras handledare, nu beskriver hon sig själv mer som en samtalspartner.

– Carolina och Maria lämnar aldrig sina elever i sticket. Det här arbets­sättet kräver mycket arbete och det gäller att vara ihärdig som lärare och inte ge upp. Det går inte att hoppa över något led. Inte heller att enbart arbeta efter matteboken. Lärare måste utgå från vad eleverna behärskar, inte vad som står i läroboken, säger Eva Norén.

Därefter tillägger hon att svårigheterna också kan handla om att eleverna inte känner sig hemma i en textuppgift när den utgår från en svensk kontext som de inte känner till. Även det är något som Carolina Öystilä och Maria Engmark har tittat närmare på. Ett av deras exempel handlar om familjen Andersson som ska till Grekland. Men i stället fick den handla om familjen Muhammed, på väg till Somalia för att hälsa på sina släktingar.

– Det här är ett sätt att arbeta med inkludering. Eleverna blev helt lyckliga och vi blev förvånande hur mycket det betydde för deras motivation, säger Carolina Öystilä.

Vill ge eleverna samma möjligheter

Just nu är Carolina Öystilä och Maria Engmark på väg in i en ny fas i sin forskning, sprungen ur en idé som uppstod när de var handledare för nyanlända lärare som planerade att bli lärare i matematik i Sverige och som deltog i lektionerna. Eleverna sken upp och började prata matematik med dem på sitt modersmål, varvat med svenska matematikbegrepp.

– Efteråt började vi fundera på vad vi kan lära av det. Vi gjorde ett försök att para ihop de elever som talade samma modersmål i par, för att uppmuntra till transspråkande. Tyvärr upplevde vi att transspråkandet inte kom naturligt för eleverna eftersom svenska är deras skolspråk. Men det här vill vi arbeta vidare med. Vi tror att flerspråkigheten kan vara en tillgång i elevernas förståelse av textuppgifter i matematik, säger Maria Engmark.

Hela utgångspunkten för Carolina Öystiläs och Maria Engmarks undervisning och forskningsarbete är att skapa en likvärdig utbildning, betonar de. Många av deras elever är duktiga rent matematiskt men språket skapar hinder. 

– Vi ser vårt arbete som ett demokratiskt uppdrag och vill ge våra elever samma möjligheter som alla andra. De ska få samma förutsättningar att komma vidare i livet, komma in på högre utbildningar och nå de välbetalda jobben, säger Carolina Öystilä.  

LÄS ÄVEN

Forskare: Matte kan väcka förtvivlan hos vissa elever

Framgångsrik modell gör matten tydlig

De har översatt mattetermer – till 26 olika språk

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap