Så skakar läsningen liv i NO-undervisningen

Lunchen är över och det är dags för NO-lektion för klass 1B på Utterbergsskolan, en F–3-skola alldeles intill Kolmården utanför Norrköping.

Sofia Karlsson har tagit fram kort med olika djurspår: älg, igelkott, hare, björn och några till. Och hon har fotografier på djuren som barnen ska kombinera med spåren.

– Ni kommer ihåg att vi var i skogen förra veckan. Och att vi pratade om att djuren gör olika saker för att överleva vintern. Minns ni?

Armar i luften, barnen har koll: De byter päls! De äter upp sig! De flyttar söderut! De går i ide!

Sådant har de pratat om och läst om i sin NO-bok, men den boken öppnas aldrig under den här lektionen. I stället plockar Sofia Karlsson fram det skönlitterära verket ”Kurrans och Pigans vinteräventyr” av Lisa Moroni.

Skönitteraturen triggar barnens fantasi

Före lektionen berättade Sofia Karlsson för Grundskolläraren att hon hade varit nere i biblioteket och letat efter en lämplig saga som kunde innehålla både djurspår och en gestaltning av hur djur lever på vintern.

– Pigan är sömnig och ska gå i ide, högläser Sofia Karlsson och det är knäpptyst i klassrummet medan hon sakta vänder blad.

Men det visar sig att den här gången vill Pigan inte sova, den här gången vill hon ut och uppleva åtminstone en vinterdag med Kurran. Spår i snön! Det har Pigan aldrig sett förut. Sofia Karlsson projicerar bokens bilder på en storbildsskärm och frågar barnen: vilka spår ser ni?

Gissningarna flödar:

– Harspår!

– Människospår!

– Vargspår!

Det är lite oklart vilka spår som illustratören tecknat, men effekten blir den önskvärda: barnens fantasi går på högvarv. Spänningen i berättelsen ökar när de små hjältarna blir jagade in i en grotta – där en björn förstås ligger i ide.

Teknikfavoriterna: Pettson och Mamma Mu

Efter läsningen knyter hon an till deras eget äventyr i skogen veckan före. Då fanns där ingen snö, men hon frågar: Kan man se spår av djur ändå? Och självfallet kommer eleverna in på bajset. När det sedan är dags för korten med spåren och djurbilderna är barnen ordentligt taggade och sitter i grupper och parar ihop de ena med de andra.

Med på lektionen är också Sara Jesäter, en VFU-student. När lektionen är slut och barnen styr mot fritids berättar hon att det här tänket, att växla facklitteratur med skönlitteratur, har börjat dyka upp bland föreläsare på utbildningen.

– Det är spännande hur man kan uppnå dubbla syften med metoden. Det stimulerar inte bara barnens fantasi, det skapar också ett läs­intresse hos dem.

Har hon själv några favoritböcker för lågstadiet? Svaret kommer direkt:

– Pettson och Findus! Hans verkstad och hans uppfinningar är helt perfekta att ha med under en lektion i teknik.

Utterbergsskolan har ingen egen skolbibliotekarie, men ett alltmer välförsett bibliotek där fritidsläraren Gunilla Blomstrand sköter inköpen. Grundskolläraren haffar henne helt kort i lärarrummet innan hon ska räkna in fritidsbarnen. Även hon hyllar Pettson och lyfter gärna fram Mamma Mu & Kråkan:

– Mamma Mu ska åka rutschkana, men det går inte bra. Hur kan man tillverka en rutschkana som kan klara tyngden av en ko? En ytterst relevant fråga på tekniklektionen.

Hon har börjat införa lådor med specifika genrer av böcker, till exempel en humor- och en poesilåda. Det senaste tillskottet är en låda för NO och teknik som innehåller både fack- och skönlitteratur.

– Vi har numera flera lärare som vill hitta just den kombinationen, säger Gunilla Blomstrand. Vi var många på skolan som blev inspirerade när Alma var här och hade en workshop.

Alma heter Jahic Pettersson i efternamn och är en av hjärnorna bakom projektet. Hon är gymnasielärare i botten och forskare vid Linköpings universitet, disputerad i naturvetenskapernas didaktik:

– Många lärare i förskolan och grundskolan känner en osäkerhet inför att undervisa i NO och teknik. Genom att integrera skönlitteratur kan undervisningen gå smidigare.

”Kräver att lärarna har bra koll”

Hon och gruppen bakom projektet menar att skönlitterära barnböcker kan bidra till att ”avdramatisera” undervisningen i teknik och naturvetenskap. Hur det har gått? Rapporten från projektet blir färdig först senare i vår, men slutsatsen är odiskutabel:

– Vi kan påvisa flera positiva resultat. Undervisningen blir mer ämnesövergripande och tematisk. Och den har bidragit till att väcka elevernas intresse för läsning.

Något som varit problematiskt?

– Vi har märkt en viss osäkerhet hos lärare att kunna avgöra vad i berättelserna som kan betecknas som naturvetenskap och vad som är teknik. Det kräver alltså att läraren har bra koll på ämneskunskaperna i respektive ämne.

Men den övervägande reaktionen från lärare har varit positiv, de har berättat för henne hur elever blivit mer frågvisa, att de skönlitterära böckerna fått dem att fortsätta tänka och reflektera på ett annat sätt än när klassen bara använde facklitteratur.

– En del har berättat att deras elever också klarat sig bättre på proven.

Lärarna hon talat med har observerat ytterligare en sak:

– De elever som inte brukar prata så mycket på NO-lektionerna har börjat göra det mer. De som tycker om att läsa men inte är så intresserade av NO får andra ingångar till ämnet nu.

En del elever föredrar fackböker

Sofia Karlsson är inne på samma linje när Grundskolläraren träffar henne i lärarrummet någon timme efter lektionen. Hon har klassens NO-bok i handen:

– Nästa vecka ska vi använda den mer, vissa föredrar fackböckerna medan andra älskar när jag tar fram sagorna. Barn lär sig på olika sätt. Man når inte alla elever fullt ut på alla lektioner, men genom att växla litteratur blir det bra för alla i slutändan.

Att använda skönlitteratur i NO är inte helt nytt för henne, hon har gjort det förr, men tack vare att skolan hängde på kommunens projekt fick hon ny inspiration.

– Alma föreslog nya böcker och nya sätt att läsa böckerna. Nu går jag ofta till biblioteket och letar. När man har fått upp ögonen för att använda skönlitterära böcker i NO och teknik, då finns det väldigt många att välja mellan.

LÄS ÄVEN

Så blir metaforer meningsfulla i naturvetenskapen

Berättelsemetoden får elever att erövra nya begrepp

De använder hela kroppen för att sätta punkt

Modellen som får igång skrivandet av faktatexter

Så får hon de yngsta att ta ansvar för sitt lärande