Hur lär man eleverna att stava utan att döda lusten?

”En fråga som ofta återkommer bland oss lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi ’peta’ i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel?”

Så inledde Mia Kempe på S:t Pers skola i Sigtuna ett blogginlägg för ett par år sedan. Ett inlägg som blåste liv i den eviga debatten om hur stavning ska läras ut på bästa sätt. I dag arbetar hon på mellanstadiet, men har mest erfarenhet från lågstadiet, där eleverna till stor del skriver för hand. Till skillnad från den sjätteklass som vi besöker i dag. Här jobbar eleverna mycket mer digitalt. S:t Pers skola är en en-till-en-skola, vilket innebär att alla elever har tillgång till en egen ipad.

Viktigt att få igång eleverna att skriva 

Mia Kempe är grundskollärare i årskurs 1–7 och har, liksom många andra, reflekterat över den komplexa frågan om stavning ända sedan hon började arbeta som lärare.

– Den första utmaningen, på lågstadiet, är att få eleverna att vilja skriva bokstäver, vilket kan vara svårt eftersom alla ligger på olika nivå. En del kan redan skriva, andra håller på att lära sig bokstäverna och ljuden. Men när de väl har lärt sig bokstäverna så är det viktigaste att få i gång dem att skriva och formulera sina tankar i skrift, säger Mia Kempe.

Enligt min erfarenhet vill barnen stava rätt. De vill ha hjälp med det.

Och det är framför allt här dilemmat om de olika stavningsmetoderna aktualiseras. En del lärare anser att man ska låta eleverna skriva och skriva och undvika rättning, för att inte riskera att förstöra elevernas kreativitet och lust. Andra tycker att man ska försöka få ordning på stavningen redan från början, om man hårdrar det.

– Enligt min erfarenhet vill barnen stava rätt. De vill ha hjälp med det. Men här uppstår ytterligare ett problem. Som lärare kan det vara svårt att hinna hjälpa alla att stava rätt om man har stora klasser, säger Mia Kempe och betonar återigen att alla elever ligger på olika nivåer och behöver hjälp på olika sätt.

LÄS ÄVEN: Barnen fastnar när de inte kan stava rätt

– Det måste vi tackla hela tiden och det gäller alla stadier. De flesta i min klass i årskurs sex kan stava och skriva, men det finns fortfarande de som behöver mycket hjälp. Och håller man på och tjatar om stavning kanske de slutar att skriva. Och det är ju det värsta som kan hända.

Mia Kempe konstaterar att det krävs en fingertoppskänsla hos läraren. Kanske särskilt när man arbetar med yngre elever.

– Min undervisning är ju ingen ”rocket science” men jag tror att det viktigaste av allt är att låta eleverna skriva mycket, nöta och nöta. Jag tror på mängdträning och på att träna stavning tillsammans. Exempelvis genom att skriva gemensamt på tavlan. Dessutom tror jag att vi lärare kan påverka eleverna i hög grad genom att vara tydliga med att det är viktigt att stava rätt.

Korta övningar ger bäst resultat

Just den här dagen är det glest mellan bänkarna i 6A:s klassrum. Det är förkylningstider och fem grader minus ute. Vissa elever är lite rosiga om kinderna efter rasten ute i snön när det är dags för en lektion i svenska. Eleverna har skrivit korta nyhetsartiklar som lämnats in och nu ska de gå igenom den respons de har fått av Mia Kempe. Hennes elever arbetar väldigt mycket med skrivuppgifter, i både SO och svenska.

Tidigare har de arbetat med argumen­terande och berättande texter. Bokrecen­sioner, insändare och faktatexter. Mia Kempe tror att korta övningar ger bäst resultat och är övertygad om att både stavning och språk utvecklas som mest när eleverna får arbeta med olika genrer.

Hon inleder lektionen med att repetera strukturen i en nyhetsartikel och det hon har sett att eleverna har haft svårt för i sitt skrivande. Vad är en bra rubrik och ingress? Hur väljer man en bra bild? Och när ska man skriva de eller dem?

När eleverna ska börja gå igenom återkopplingen berättar Ana Lucia Bengtsson att hon har glömt att sätta ut citationstecken, vilket hon tycker är lite lurigt. Hennes nyhetsartikel handlar om den nya basketplanen som ska byggas på skolgården. Dessutom måste hon träna lite på att stava, berättar hon.

– Men jag har blivit bättre. Jag har slutat att få röda streck under orden, vilket jag är väldigt glad för.

My Skånberg har fått i uppgift att jobba lite mer med sin brödtext. Den var för kort, enligt responsen från Mia Kempe. Själv tyckte My Skånberg att ingressen var den största utmaningen. Hon har skrivit en artikel om den aktivitetsskolgård som snart ska föras upp utanför fönstret. Det roligaste med den här uppgiften var att man fick välja ämne själv, tycker hon.

My Skånberg känner att hon är ganska bra på att stava och att det är smidigt att felstavade ord blir rödtaggade i ipadens ordbehandlingsprogram. Att behöva fråga läraren blir ju mycket krångligare. Det tycker klasskamraten Tindra Wahlkvist vid bänken framför också. Och att det är viktigt att kunna stava:

– Om man har svårt att stava vissa ord kan det vara svårt att läsa och förstå texten.

På följdfrågan, om hur man bäst lär sig stava, är de lite osäkra.

– Kanske blir man ännu bättre på att stava om man får skriva för hand, i stället för på paddan? säger Tindra Wahlkvist lite fundersamt.

”Bättre överblick när de skriver digitalt”

Inte heller Mia Kempe är helt säker på vad som är bäst för stavningen – att arbeta digitalt eller analogt.

– Jag tror inte att det finns något givet svar. Eleverna skriver även för hand ibland och då kan jag kontrollera den biten, men personligen känner jag att jag får en bättre överblick när de skriver digitalt, säger hon och berättar att hon dessutom inte hinner samla in skriftliga uppgifter på papper och gå igenom och rätta dem. Tiden räcker inte till.

– För min del blir det enklare eftersom jag inte behöver använda ”rödpennan” lika mycket, det sköter ju datorn.

Hur upptäcker du då vilka som kan stava och inte?

– Jag märker det ändå. Och jag märker att de lär sig av att upptäcka att något är felstavat och titta på de stavningsförslag som dyker upp i ordbehandlingsprogrammet. Jag tänker så här: varför ska vi inte använda ipadsen när de förenklar för oss alla?

Till syvende och sist tror hon att det här arbetssättet bidrar till en bättre undervisning för eleverna.

– Min uppgift är ju trots allt att se till att de kan skriva och tala och bli goda samhällsmedborgare som ska klara sig i livet och därför har jag tagit det här beslutet. Samtidigt tror jag att det är jätteviktigt att vi lärare verkligen funderar över vad som gynnar eleverna mest – och väger fördelar och nackdelar vid varje tillfälle, säger Mia Kempe.

LÄS ÄVEN

Barnen fastnar när de inte kan stava rätt

Deras elever lyfter med rätt studieteknik

Så fick hon sina fyror att läsa 1,5 timme om dagen

Debatt: Häpnadsväckande resultat när sonen med dyslexi fick skriva för hand