Shueeb Colow och rektorn Michaela Eriksson resonerar.
Från kaos till ordning – då lyfte resultaten
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren
Reportage När skutan skulle vändas på Vallbyskolan i Västerås gjorde den nya rektorn Michaela Eriksson det ordentligt. På mindre än fyra år har i princip all personal bytts ut – och resultaten har lyft rejält.
Lena Holmvins energinivå är hög i klassrummet, hon nästan studsar fram när hon och eleverna pratar om j-ljudet, om vad ordet ljuvligt betyder, om vad en djungel är och hur det är när det är ljummet. Eleverna som går i årskurs tre räcker upp händerna, många på varje fråga Lena Holmvin ställer. Intresset är stort och tankarna om de olika orden som tas upp är både fantasifulla och noggrant formulerade. Men nu är nu och då var då. Även på Vallbyskolan i Västerås.
Rektorn Michaela Eriksson började på Vallbyskolan i januari 2019 efter att ha jobbat som biträdande rektor i Bålsta och som lärare i Enköping. Hon längtade tillbaka till dynamiken på skolor med elever från många olika länder. Det innebär nyfikna, vetgiriga barn och vårdnadshavare som litar på skolan, menar hon.
Riskerade vite
Men läget var värre än hon trodde. Ingen hade berättat hur det faktiskt såg ut. Det fanns barn på skolan som ”inte lyckades”, som Michaela Eriksson uttrycker det nu. Extra anpassningar och särskilt stöd fungerade inte. Klassrummen var stökiga, det var stökigt på rasterna, lärare grät. Det hon hade fått höra var att det var en välfungerande skola som dock hade lite utmaningar när det gällde kränkningar.
– Min andra arbetsvecka kom Skolinspektionen hit och meddelade att vi skulle kunna få 1,2 miljoner kronor i vite för att det saknades en fungerande elevhälsa, säger Michaela Eriksson och lägger till att personalen inte visste bättre.
– Hjälp! Så tänkte jag när jag väl förstod. Jag var ny i en stad där jag inte kände någon, på en skola där jag inte kände någon. Jag kontaktade min chef och sa att det här kommer inte att gå, säger Michaela Eriksson.
I samma veva hade kommunen precis startat ett arbete, Västeråsmodellen, som bygger på samma principer som Skolverkets ”Samverkan för bästa skola”. Västeråsmodellen innebär i korthet att kommunen går in och hjälper skolor att bygga en organisation och att göra en analys av vad det är som inte fungerar. Utifrån analysen skapas sedan en handlingsplan. Men den processen är ingen quickfix så under tiden fick Michaela Eriksson, med hjälp av bland annat Västeråsmodellen, ägna sig åt akutåtgärder och skapa en handlingsplan utifrån Skolinspektionens lista på brister.
Låga förväntningar
Det gällde att snabbt bygga upp fungerande rutiner, struktur och en organisation kring elevhälsan. Och kunskap skulle högst upp på agendan.
– Vi är här för att ge kunskap till barnen. Det är vårt jobb, säger Michaela Eriksson.
I konferensrummet, hösten 2022, sammanfattar Michaela Eriksson läget då, våren 2019, med att om och om igen upprepa ordet kaos. Michaela Eriksson understryker att hon inte vet vad som gick fel. Men att skolans organisation inte fungerade, det kan hon konstatera. Västeråsmodellens analys visade vad som lett fram till den ohållbara situationen: som att det fanns några informella ledare, outtalade normer och en ganska dysfunktionell arbetskultur.
– Personalen var trött och förväntningarna på eleverna var väldigt låga, liksom kunskaperna om läroplanen. Fokus låg inte på lärande utan på görande, menar Michaela Eriksson.
Ledord som följs
Att berätta allt som gjorts på Vallbyskolan – där 94 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska – är svårt att få plats med här, men de fyra ledorden lyfts gång på gång av rektorn. Kunskapsutveckling, trygghet, studiero och närvaro. De orden har styrt riktningen och har blivit mer än ord.
Michaela Eriksson säger att personalen längtade efter att något skulle hända, efter att någon skulle styra upp. I början mottogs förändringarna väl.
– Men sedan när vi började styra upp på allvar med roller, rutiner och nya arbetsgrupper, plus att det var jag som fattade besluten, då började det hända saker i personalleden. Tre personer är kvar, de har jobbat längre än jag här. Resten har slutat.
Det låter väldigt hårt, men Michaela Eriksson understryker att hon tänker att den tidigare personalen gjorde så gott den kunde utifrån de förutsättningar som fanns då.
Ayend Albatran, Aamina Hussein och Pelin Ismail är lika koncentrerade som läraren Lena Holmvin.
Först i omorganisationen togs alla elevassistenter bort, sedan infördes tvålärarskap på skolan. Michaela Eriksson säger att den relationella förmågan har varit viktig när ny personal har anställts – pedagogerna måste både vara duktiga på att bygga relationer samtidigt som de ska vara väl insatta i läroplanen.
– Det har varit en utmaning att få dem till oss. Den här sortens skolor har ofta stämplar, rykten, som är svåra att få bort. Så vi har fortfarande inte behörig personal på alla platser men vi behöver personal som verkligen vill till oss, som förstår att vi inte är klara, vi ska dit bort, säger Michaela Eriksson.
Dit bort, vart är det?
– Målet är att alla elever ska nå sin fulla potential om fem år. Minst 90 procent av skolans elever ska få godkända kunskaper i alla ämnen. Dit ska vi, säger Michaela Eriksson.
Vid den senaste resultatuppföljningen, i september i år, nådde 89 procent av eleverna godkända kunskaper i alla ämnen. 2018 var det ungefär 18 procent av eleverna i årskurs 6 som fick godkända betyg i alla ämnen och 2021 var motsvarande siffra 61 procent.
Det finns inte en risk att det är betygssättningen som har blivit snällare?
– Jo, den risken finns alltid. Men vi är också många runt barnen, vi har en specialpedagog, en speciallärare och en förstelärare som leder arbetet med att stötta lärarna. Vi hjälps åt med bedömningen, säger Michaela Eriksson.
Några månader efter vårt besök på Vallbyskolan visar ny statistik från Skolverket att 72 procent av sjätteklassarna på Vallbyskolan i våras fick högre terminsbetyg i matematik än det betyg de fick på nationella provet, trots att provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättning.
Hur förklarar du den kraftiga avvikelsen?
”Jag hade samtal med undervisande lärare under hela läsåret där vi kontinuerligt följde elevernas utveckling. Lärarna arbetade metodiskt och intensivt med elevernas matematikkunskaper under hela läsåret. Det innebar att läraren hade kompletterande underlag vid betygssättningen”, svarar Michaela Eriksson i ett mejl.
Men sjätteklassarna på Vallbyskolan hade till och med högre resultat på nationella provet i matematik våren 2019, när du tog över, än vad de hade våren 2022. Är du inte rädd att det här inverkar negativt på er trovärdighet?
”För oss är det självklart viktigt att ha en hög trovärdighet. Det jag ser är att vi har en högre bedömarkompetens på skolan i dagsläget, än 2019 som du hänvisar till. Nu är vi fler lärare runt eleverna och vi har en strukturerad organisation för uppföljning av resultat som vi kallar Early Warning Systems”, skriver Michaela Erisson.
Behövde jobba med allt
Ylva Sjöberg är försteläraren som från början jobbade med att lösa situationen efter Skolinspektionens hot om vite och sedan med Västeråsmodellen.
– Nu kan jag driva det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. Men det jag såg först var att så mycket handlade om att hålla ordning. Det var som att barnen inte riktigt visste att det är viktigt att gå i skolan, säger Ylva Sjöberg.
Den energiska läraren från inledningen av texten, Lena Holmvin, kom till skolan i januari 2020. Hon vill göra skillnad, därför lockades hon till Vallbyskolan.
– Vi behövde jobba med allt i början. Med att nå ett lugn i matsalen, ett lugn på rasterna, en lektionsstruktur, fungerande lektioner med ett tydligt ledarskap i klassrummet så att vi kunde börja jobba med kunskapsutveckling. Det går att ändra på saker, säger Lena Holmvin.
Så vändes trenden på Vallbyskolan
- En ny struktur och organisation byggdes upp, nya rutiner skapades utifrån en analys och den efterföljande handlingsplanen. Personalens relationella förmåga lyftes.
- Organisationen kring elevhälsan byggdes upp från grunden. Bland annat leder skolans kurator numera rastgruppen, vilket innebär att fler vuxna än tidigare deltar i rastaktiviteterna.
- Kunskapsutveckling skulle högst upp på agendan. Fokus skulle ligga på lärande och inte görande.
- Resultatfokus. Det handlar om att förbättra elevernas resultat, att få så många godkända elever som det bara är möjligt. ”Det är elevernas lärande som är det viktigaste. Det är därför vi är här”, säger läraren Ylva Sjöberg.
- Kontinuerlig systematisk kvalitetsuppföljning. ”Från början kanske man som pedagog tycker att det är jobbigt att hela tiden titta på resultaten. Men det handlar om den undervisning som bedrivs. Det är inte eleverna det är fel på, det är den verksamhet som vi bedriver som vi måste utveckla och förändra”, säger Ylva Sjöberg.
LÄS ÄVEN
Lärarilska efter Skolinspektionens uppmärksammade granskning
Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten
