Fadderskapet lyfter när lärandet är i fokus

Pernilla Karlgren var nästan tvungen att gömma sig bakom en gardin när en av hennes elever i årskurs tre höll en muntlig presentation. Presentationen, eller berättelsen som de föredrar att kalla det för att avdramatisera det hela, var finalen på ett av deras många faddringsprojekt.

I just det här fallet hade treorna fått i uppdrag att beskriva sitt temaarbete om djur för årskurs ett.

– Jag fick glädjetårar då en kille som ofta undviker att prata inför klassen plötsligt stod där och höll en presentation om bävrar, utan några som helst problem. Treorna växer verkligen av våra faddringsprojekt. De blir förebilder och ettorna får förebilder, berättar Pernilla Karlgren och förklarar att deras faddring – fadderskapsarbete – är en integrerad del av undervisningen.

”Det klassiska sättet kändes lite meningslöst”

Klockan är 7.30 och vi sitter i ett litet lunchrum med plats för fyra personer. Fågel­viks skola på Värmdö utanför Stockholm består av flera små byggnader och varje hus har sina egna krypin.

I dag är det återigen dags för faddring och eleverna ska få jobba med sina ”Grej of the day”-projekt. Men först berättar kollegorna Pernilla Karlgren och Linnéa Malmsten hur de kom på idéen till sin faddring-metod som består av ett pararbete mellan en etta och en trea. Ofta i form av researchprojekt.

– Nästan alla skolor har faddring, det är något vi blir ålagda att göra, men vi kände att det klassiska sättet att jobba på kändes lite meningslöst. Fast inledningsvis gjorde vi som man alltid gör. Vi parade ihop dem, lät eleverna lära känna varandra och spela spel, säger Linnéa Malmsten och fortsätter:

– Sedan gick vi över till det som brukar kallas ”fadderläs”. Men det blir ofta väldigt monotont: Trean läser och ettan får svårt att koncentrera sig och börjar lägga pussel…

– Och pillar sig i näsan eller kryper omkring på golvet, säger Pernilla Karlgren skämtsamt och tillägger att hennes treor tyckte att faddringen var både tråkig och jobbig på den tiden.

Till slut kändes det bara som bortkastad tid – tjugo minuter i veckan. Ganska mycket tid om man slår i ihop det på ett helt år. 

– Som jag ser det har faddring blivit någon form av skendemokrati. Det ser snyggt ut men kvaliteten i mötena stämmer inte överens med allt det fantastiska som utmålas kring faddring. Därför ville vi hitta ett sätt att nyttja den här tiden så det blev mer kvalitativt, säger Linnéa Malmsten.

Får in många läroplansmål

Först började de med att studera läroplanen för att undersöka om det gick att hitta något där som kunde bidra till någon slags riktning. Men icke. Sedan läste de läroplanskriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper, där de fann information som stämde överens med de mål de ville uppnå.

När de hade utvecklat sina egna mål skulle faddringsarbetet placeras i en konkret kontext, ett sätt att gå till väga rent praktiskt. Då slog det dem att konceptet ”Grej of the day” var utmärkt i sammanhanget. Det är en etablerad metod som går ut på att samla information och bilder om ett visst tema. Samt anteckna och skriva faktatexter. Utgångspunkten är att uppgiften bara ska pågå i korta sessioner, omkring tio minuter.

Så över till dagens arbete. Eleverna är i full gång med sitt uppdrag. Under dagens pass ska de föra in sitt material i en Google docs-presentation, där allting skeri samarbete mellan ettor och treor.

– På det här viset får vi in många läroplansmål. Mina treor ska exempelvis lära sig att presentera, tala, samtala och lyssna, enligt läroplanen, säger Pernilla Karlgren.

Linnéa Malmsten fyller i:

– Och mina ettor får lära sig att lyssna på instruktioner och ta till sig fakta. Men framför allt så gynnar det deras skrivutveckling. De behöver färdighetsträna och skriva mycket och ofta. Och här får de stöd av treorna i sitt skrivande. Dessutom får de lära sig olika digitala inslag som hjälper dem att utvecklas.

Ettorna ska få vara med och bestämma

När klockan är kvart över åtta kommer Pernilla Karlgrens elever in i klassrummet. Linnéa Malmstens ettor befinner sig i klassrummet bredvid. I bakgrunden hörs lugn musik och rutinen verkar vara att sätta sig vid sin plats och läsa tills lektionen drar i gång. Klassens topp tio tycks vara Kalle Anka-pocket. Alla ser djupt koncentrerade ut.

Snart frågar Pernilla Karlgren eleverna vad de ska tänka på när de har sina fadderträffar? En elev berättar att ettorna ska få vara med och bestämma. En annan att man ska vara en god förebild.

När treorna har hämtat sina datorer kommer ettorna in i rummet och sätter sig i en ring på den mörkblå runda mattan mitt i rummet.

– Välkomna fadderbarn! säger Pernilla Karlgren. Vad härligt att se er igen. Nu är det ju fadderträff, eller hur? Och vi ska fortsätta med vår ”Grej of the day”, men först ska vi gå igenom hur man lägger in bilder i en Google docs-presentation.

Sedan visar hon hur det går till på en digital tavla – en Clevertouch – samtidigt som hon resonerar med eleverna hur man gör.

”Nu vet jag att det finns tre olika ödlor”

Treorna är färre än ettorna i Fågelviks skola så ettorna Liam och Levi får samsas om Filip i årskurs tre. De har valt temat ödlor, för att de tycker att det är ett coolt djur. Gruppens fadder berättar att syftet med de här stunderna är att både treor och ettor ska få andra vänner än de vanligtvis leker med.

– Och så lär vi oss av varandra. Jag skriver och frågar om Liam och Levi vill skriva, och om de inte vill så skriver jag, säger Filip.

Även ettorna känner att de har lärt sig mycket.

– Nu vet jag att det finns tre olika ödlor i Sverige! Det visste inte jag förut. Och ibland skriver jag lite, men då brukar jag få hjälp, säger Liam.

Carl, som går i årskurs ett, berättar om samarbetet med sin fadder Theo.

– Jag brukar försöka fundera på vad Theo ska skriva. Och om jag inte kan så kan han, säger Carl.

Faddern Julian i gruppen bredvid förklarar att faddrarna har ett visst ansvar.

– Man måste vara lite snäll och man får inte säga fula ord, till exempel.

Sedan berättar ettorna Bella och Olivia att Julian är bra på att lära dem saker. I dag har de lärt sig att dubbelklicka på datorn och att en asiatisk elefant kan väga 4 000 kilo.

”Stolta över sig själva”

Framöver ska grupperna och paren presentera sin ”Grej of the day”, utan att tala om vad de beskriver. Därefter får de andra klasskamraterna gissa vilket tema de har gjort research om. 

För några veckor sedan gjorde Pernilla Karlgren en utvärdering där hennes treor fick berätta vad de anser om faddringsarbetet.

– De tycker att det är jättekul och skrev att de var stolta över sig själva.

Den enda svårigheten som kan uppstå under faddringen är när grupperna inte fungerar, när viljor stretar åt olika håll.

– Men det har faktiskt inte hänt så ofta, konstaterar Linnéa Malmsten. Jag tycker att det här är så otroligt roligt och jag kan riktigt se i mina ettors ögon hur de tänker ”oj, vad mycket han eller hon kan. Om jag tränar så kommer jag också att kunna det”.