Berättelsemetoden får elever att erövra nya begrepp
Tanja Bajraktarova, till vänster, och Jenan Ardo, till höger, arbetar på Tallbohovskolan i Järfälla där de undervisar på mellanstadiet.
Praktiska tips
Elever med svenska som andraspråk får problem med SO i årskurs fyra när de ska förstå fler svåra begrepp. Lösningen? Att pausa kurslitteraturen och istället skapa egna spännande berättelser.
– Vi såg omedelbart bättre resultat på prov och i läxförhör, säger SO-lärarna Jenan Ardo och Tanja Bajraktarova.
De arbetar på Tallbohovskolan i Järfälla, som ligger nordväst om Stockholm, och har tillsammans utvecklat vad de kallar för ”berättelsemetoden”.
– Våra sva-elever har i början av terminen inte bara sämre ordförråd, de har också svårare att sätta in orden i en kontext, berättar Tanja Bajraktarova. Vad betyder ord som ”makt”, ”rättigheter” och ”demokrati”?
Redan som matematiklärare i Nordmakedonien började hon experimentera med att skapa berättelser kring matematiska begrepp; nu skulle de tillsammans göra detsamma i SO. En av deras metoder blev att hitta på barnkaraktärer som eleverna lär känna, ett slags huvudpersoner som själva upplever olika samhällsfenomen eller geografiska utmaningar som de behöver få förklarade.
”Konkret och engagerande ram”
De kallar sin lärobok för ”Att upptäcka världen med Stefan och Joyce”. I ett kapitel kliver Stefan och Joyce in i vikingatiden där de träffar en mystisk ”Sagon”: ”På kvällen när de samlades vid lägerelden, började Sagon berätta en saga om vikingarna som reste över havet på stora långskepp, kämpade mot fiender och…”.
– En berättelse om barn på vikingatiden kan hjälpa eleverna att förstå begrepp som ”handel” och ”plundring”, säger Jenan Ardo. Eleverna får en konkret och engagerande ram där de kan se hur orden används i verkligheten.
I ett annat kapitel möter eleverna begreppet hållbar utveckling – genom att huvudkaraktärerna befinner sig i en stad som står inför miljöproblem som avskogning och vattenbrist.
– Genom berättelsen kan eleverna följa hur Stefan och Joyce måste fatta beslut om hur resurser ska användas på ett hållbart sätt.
Skapar en bro mellan låg- och mellanstadiet
Berättelserna blir ett slags bro mellan den narrativa undervisningen från lågstadiet och den mer faktabaserade undervisningen på mellanstadiet. För att ytterligare stärka elevernas förståelse och minne repeterar de begreppen som valts ut.
– Man får inte glömma att abstrakta begrepp som möter eleverna i fyran är svåra även för barn med svenska som modersmål, men för sva-elever blir det ännu svårare. De kan till exempel ha svårt att relatera även till enklare ord som ”tälta” eller ”piga”, de har aldrig hört talas om dem.
I en av deras fyror har 24 av 27 elever annat modersmål än svenska – de kommer från länder som Afghanistan, Iran, Irak, Uzbekistan, Grekland, Turkiet och Ukraina.
– Vi har hela världen i vårt klassrum, säger Tanja Bajraktarova. Och det är förstås stor skillnad mellan dem, barnen från Ukraina till exempel har haft en skolgång som mer liknar den svenska.
De båda lärarna läser berättelserna högt – och låter även eleverna läsa själva. Vidare har de tagit fram en arbetsbok och de använder sig av interaktiva spel för att får kunskaperna att fastna.
– På slutet av varje kapitel får eleverna också skriva egna berättelser, berättar Jenan Ardo. Och de får spela upp olika scener ur berättelserna.
Har redan fått effekt
De började med berättelsemetoden i höstas – och märkte omedelbart en effekt.
– Eleverna fick inte bara bättre resultat i läxförhör och på prov, de blev också mer motiverade. De började tycka att SO är riktigt kul!
Jenan Ardo och Tanja Bajraktarova har fått bevis för detta genom de kommentarer som kommit från skolans specialpedagoger och andra kollegor.
– De frågar vad vi har gjort, de hör ständigt elever prata om våra berättelser i korridorerna. Det känns som ett tecken på att vi lyckats, säger Tanja Bajraktarova.
De har valt att skippa den ordinarie kurslitteraturen det här läsåret och mycket talar för att de även nästa år fortsätter med berättelsemetoden.
– Jag tror att den kan fungera bra ända upp i årskurs sex, men då planerar vi att ta fram nya berättelser också, säger Tanja Bajraktarova.
Deras arbete har fått viss nationell uppmärksamhet, Berättarministeriet har bjudit in dem att tala på ett möte med lärare från hela Sverige. Utöver lärobok och arbetsbok har de tagit fram en lärarhandledning. Just nu försöker de locka något förlag att vilja satsa på projektet.
– Men redan nu sprider vi gärna vårt material till lärare och skolor som kan vara intresserade, säger Jenan Ardo.
Vill du veta mer? Mejla Tanja och Jenan.
Lärarnas fem tips
SO-lärarna Jenan Ardos och Tanja Bajraktarovas viktigaste tips för att få berättelsemetoden att fungera.
- Läs med inlevelse
Om berättelsen läses monotont eller utan engagemang tappar eleverna lätt intresset. Vi betonar vikten av att använda röster och gester för att göra karaktärerna och händelserna levande. - Stanna upp och diskutera under berättelsens gång
För att säkerställa att eleverna hänger med stannar vi upp vid viktiga begrepp och låter eleverna diskutera dem innan vi fortsätter. - Variera undervisningen med interaktiva moment
Efter att ha lyssnat på en berättelse får eleverna arbeta i par eller grupper för att diskutera innehållet och lösa uppgifter. - Repetera begreppen i flera olika sammanhang
Vi använder samma begrepp i flera olika aktiviteter (berättelser, spel, diskussioner, skriftliga uppgifter) för att förstärka inlärningen. - Skapa en trygg miljö där alla vågar delta
Elever måste känna sig trygga med att uttrycka sina tankar – även om de inte har perfekt svenska. Vi uppmuntrar alla svar och låter eleverna förklara begrepp.
LÄS ÄVEN
Lärarens skrivstrategi ökar elevernas motivation
Så får hon eleverna att förstå varför läsningen är viktig
Forskaren om grafiska modeller i tidiga berättelseundervisningen
