De använder hela kroppen för att sätta punkt

Marie Nylén Petersen är F–6-lärare på Hedvig Eleonora skola i Stockholm, liksom kollegorna Veronica Johansson och Moa Ahrnbom. De visste förstås att förmågan att skriva grammatiskt korrekta meningar hade försämrats, främst till följd av chatspråket i sociala medier.

Men besöket hos nian blev ändå en ögonöppnare.

– Vad var det vi hade missat? Varför har inte versal och punkt fastnat hos eleverna när de väl kommer upp i mellanstadiet?

Nya undervisningsmetoder

De tre lärarna landade i en gemensam slutsats: Visst hade de talat mycket om detta, men de hade inte undervisat tillräckligt om det. Så de beslutade sig för att utveckla nya undervisningsmetoder.

– Men vi hade inte mycket att luta oss mot, berättar Moa Ahrnbom. Det finns alldeles för lite forskning och nästan inget om det i läroböckerna. Det är rentav så att punkten redan kan vara utsatt i övningsböcker, eftersom man utgår från att eleverna redan har koll på det.

Vårterminen 2023 drog de igång sitt eget forskningsprojekt ”Konsten att sätta punkt” inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies. Det var Marie Nylén Petersens elever i årskurs ett som skulle lära sig konsten, medan Moa Ahrnbom och Veronica Johansson skulle vara med och observera lektionerna – som de sedan skulle analysera tillsammans. 

Tidigt beslutade de att ”skapa lustfyllda aktiviteter med lek och kreativitet” som de skriver i sin utvecklingsartikel. Marie Nylén Petersen fick ikläda sig rollen Fröken Punkt med ett stiligt punkt-diadem på huvudet. När det var dags för punkt hoppade Fröken Punkt jämfota upp i luften och landade med en duns.

– Vi märkte det kroppsliga lärandets betydelse. Barnen fick också själva ”hoppa punkter”, vid högläsning skulle de hoppa när de trodde att det var dags för punkt. Nu i årskurs 3 har vi fortsatt att markera punkten, men då med att slå en knuten näve i handen eller med ett stamp i golvet.

Lärarna understryker att det har varit viktigt att skapa lustfyllda aktiviteter med lek och kreativitet.

Ibland genomförde Fröken Punkt en uppskattad enmansteater där hon läser en text utan punkter och blir alltmer utmattad för varje minut som går, snart orkar hon inte stå upp längre…

– Då ropade barnen ”Fröken Punkt, du måste andas, du måste sätta punkt!”. Och när jag väl gjorde det, piggnade jag till igen.

Ett annat inslag som de arbetade fram var ”mummelläsning”.

– Det innebär att eleverna läser tillräckligt högt för att själva höra sin läsning, vilket gör att de känner när de behöver andas och stanna upp vid interpunktionen, berättar Veronica Johansson.

”Kvitto på att metoden fungerar”

En framgångsfaktor var också att de arbetade i tre ”cykler” som var och en innehöll förtest, analys och eftertest. På så sätt kunde de avgöra var varje elev befann sig inför varje ny cykel – och sedan bedöma vilka framsteg som gjorts och se hur man skulle gå vidare. 

Vidare grubblade de en del över den klassiska pedagogiska frågan: hur rätta fel utan att hämma skrivglädjen?

– Ju mer forskning vi tog del av desto mer fick vi bekräftat att barn redan i en tidig ålder är mottagliga för feedback, säger Moa Ahrnbom.

När de började projektet hade de flesta i klassen knäckt läskoden, men hade kommit olika långt i sin skrivutveckling. Nu har samma elever just gjort de nationella proven i svenska i årskurs 3 – och alla klarade interpunktionen. I parallellklassen, där de nya metoderna inte använts i samma utsträckning, var resultatet något sämre.

– Vi ser det som ett kvitto på att metoden fungerar, säger Veronica Johansson.

De tre lärarnas arbetssätt har väckt intresse även utanför Stockholm och lett till att de redan varit ute och föreläst. Till hösten ska de använda metoderna fullt ut med sina nya ettor.

LÄS ÄVEN

Modellen som får igång skrivandet av faktatexter

Så får hon de yngsta att ta ansvar för sitt lärande

Så förenklas kritiska övergången till mellanstadiet

Lovskola på lågstadiet ger bra resultat

Berättelsemetoden får elever att erövra nya begrepp

Lärarens skrivstrategi ökar elevernas motivation