Så får hon eleverna att förstå varför läsningen är viktig
Lotta Jubel är grundskollärare och förstelärare på Sigfridsborgs skola i Nacka.
Pedagogik
Att förmå elever att läsa fler böcker ligger högt på agendan för många lärare. Men hur ska det gå till? Prisbelönta försteläraren Lotta Jubel i Nacka jobbar med en framgångsrik metod.
– Jag har återkommande enskilda samtal med varje elev, det ger tydliga resultat.
Hon fick Nacka kommuns kvalitetspris häromåret, för att ha ökat elevernas arbetsglädje i allmänhet – och deras förståelse för läsningens betydelse i synnerhet.
Det började som ett projekt mellan 2022 och 2024 som Lotta Jubel drev med sin fjärdeklass på Sigfridsborgs skola. Metoden är norsk och heter GLL som står för ”Gjort, lärt, lurt” (lurt betyder klok/smart på norska).
– Syftet är att få eleverna att reflektera mer kring sitt eget läsande och lärande.
Det kräver enskilda samtal med varje elev, cirka fem samtal per läsår. Det räcker med tre–fyra minuter per gång.
– Det är ungefär så länge som en elev i 10–12-årsåldern orkar hålla totalt fokus. Och man hinner komma in på det centrala.
Vilka frågor ställer du?
– Hur har det gått så här långt? Vad har du lärt dig? Hur kan jag hjälpa dig att komma vidare? Frågorna varierar lite från elev till elev.
Gav bättre resultat på NP
Hon konstaterar att klassen som hade jobbat med metoden i tre år pratade om böcker på ett nytt sätt, med längre tankekedjor och djupare reflektion. De hade helt enkelt blivit mer intresserade av sitt skolarbete.
– Och de fick bättre resultat på nationella proven jämfört med tidigare kullar.
De första åren använde hon bara metoden i svenska, därefter alltmer också i andra ämnen.
– Självfallet går läsutvecklingen olika fort för olika elever, vissa har inte kommit så långt i sin skolmognad. En NPF-diagnos kan göra att vissa elever behöver mer tid och övning.
För att kunna lämna klassen i upp till fem minuter för samtal med enskilda elever behöver själva klassrumsklimatet och arbetsron ha satt sig.
– I år till exempel har vi fått vänta med GLL på grund av många elever med olika utmaningar, men en bit in på vårterminen kommer vi att kunna börja.
”Ett kvitto på att jag tänkte rätt”
Själva projekttiden är över, men hon fortsätter ändå, ja hon arbetade faktiskt rätt mycket på det här sättet även tidigare.
– Nu har jag har fått ett kvitto på att jag tänkte rätt.
Lotta Jubel har varit lärare i 23 år, rutinen har varit till stor hjälp.
– Jag vet inte om jag skulle rekommendera metoden för en helt nyexad lärare. Jag tycker att det tar fem år att lära sig det här yrket och tio år för att bli riktigt bra på det.
I dagens intensiva diskussion om läskrisen lyfter man vikten av både egen läsning och högläsning. Hur ser hon på balansen dem emellan?
– Vi gör både och, jag inleder alltid första terminen i fyran med högläsning. Föräldrar läser allt mindre för sina barn, det har uppstått en lucka som jag behöver fylla.
Annika Thors ”Rött hjärta blå fjäril” har varit en högläsningssuccé i år.
– De tuffa killarna i klassen tystnar och ber mig att inte sluta läsa. Barnen har egna böcker så att de kan följa med i texten, vi får en härlig läsupplevelse tillsammans.
Klassen lyssnar också på radioteater emellanåt, men det viktigaste är den egna tysta läsningen.
– Eleverna har fyra böcker per läsår i läsläxa, det blir tolv lästa böcker i mellanstadiet utöver det vi läser i klassrummet.
”De vet att jag älskar böcker”
Sedan levererar hon en vacker plädering för den egna läsningen av en tryckt bok:
– Det handlar inte bara om läsförståelse och om att öka sitt ordförråd. Det handlar om så mycket mer: om hjärngympa, om avslappning, om terapi och om tröst och gemenskap. Inget kan ersätta den tryckta boken.
När hon i fjol tog farväl av sin sexa fick hon inte bara blommor, hon fick också en låda full med böcker.
– De vet att jag älskar böcker. Och jag tror att jag påverkat en del av dem att känna likadant.
Så fungerar GLL-metoden
Detta krävs för att GLL-metoden ska fungera:
- Eleverna behöver en mjukstart med läsningen. Därför är det bra att inleda med högläsning där eleverna har varsin bok i vilken de kan följa med lärarens läsning.
- När det är dags för de enskilda samtalen med elever behöver klimatet i klassrummet vara tillräckligt bra för att läraren ska kunna vara borta i upp till fem minuter. Om inte klimatet sitter, så måste man vänta med samtalen.
- Samtalet blir allra bäst om läraren har hunnit lära känna eleven ordentligt. Det är ett skäl till att vänta med samtalen till en bit in på terminen, kanske först efter höstlovet. Vissa behöver fler samtal än andra.
- Att välja rätt bok för vare elev är helt avgörande. När man lärt känna eleverna är det lättare att veta vad var och en föredrar. ”Om de inte hittar böcker som de gillar, så läser de inte.”
Fotnot: Lotta Jubel har föreläst om metoden och skrivit om den i en utvecklingsartikel på Skolporten.
LÄS ÄVEN
Debatt: Elever som inte kan läsa är chanslösa
Tre grundskollärare om utvecklande misstag
