Så vill forskare stärka lärarnas position och professionella språk

Max Scheja är professor vid institutionen för peda­gogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken "Pedagogiska principer i praktiken" tillsammans med Lena Geijer, universitetslektor, vid samma institution. Foto: Pressbilder
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner, säger Max Scheja.

Max Scheja är professor vid institutionen för peda­gogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Hallå där, Max Scheja. Vad handlar din och Lena Geijers bok om?

– Vi vill stimulera till professionell reflektion kring lärarskapet och hoppas att boken kan utgöra ett ramverk för att diskutera och stärka lärarrollen. Lena Geijer och jag har utvecklat tre pedagogiska principer utifrån våra egna erfarenheter som lärare: att ta position, att kommunicera om relationer och att stimulera lärprocesser. Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner. 

Vad tror du att det beror på?

– Inom vissa andra professioner är det gemensamma språkbruket ofta mer påtagligt, där man nästan kan ta för givet att alla relaterar till samma principer när man för en diskussion om arbetet. Som lärare arbetar vi ofta ensamma som ledare för en grupp elever och de diskussioner som förs inriktar sig framför allt på ämnet. Medan mer generella kollegiala diskussioner om hur lärarskapet kan utvecklas ofta hamnar i skymundan. 

Kan du berätta om principen ”att ta position”?

– Den handlar om hur man kan få en grupps uppmärksamhet och skapa förutsättningar för att bygga förtroende och formulera tydliga krav. Men också hur man kan arbeta för att leda och lyssna in den grupp man har framför sig. 

Vad innebär den andra principen: ”att kommunicera om relationer”?

– Här är fokus på hur vi lärare kommunicerar det innehåll vi undervisar om. Men också om hur vi kommunicerar sinsemellan, och med eleverna. När det gäller den sista principen, ”att stimulera lärprocesser”, resonerar vi om hur man kan få syn på hur eleverna tänker och resonerar. Det är ju då vi lärare kan ingripa och försöka få de lärande att tänka ett steg längre och utveckla ett intresse för de frågor de jobbar med.

Ni gör inte anspråk på att leverera en färdig modell, snarare ramar för hur man kan skapa förutsättningar när man vill utveckla sitt lärarskap. Berätta.

– En viktig del av lärarskapet handlar om att sätta sig in i andras perspektiv. Det är en krävande aktivitet som fordrar att vi aktivt reflekterar över hur vi förhåller oss till det som andra säger och gör. Vi tänker oss att våra principer kan utgöra ett stöd i sådana reflektioner, där jag som lärare kan fundera över hur jag tar position, kommunicerar om relationer och stimulerar lärprocesser i olika undervisningssammanhang.

LÄS ÄVEN

Lärarlagsmöten saknar ofta ett professionellt språk

Viktigt att lärare talar skolspråk

Tio vanliga lärardilemman – vad säger lagen?