Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa

Eleverna i årskurs 2 kommer in i klassrummet och Elise Pettersson har satt på lugn musik. Det är dagens första lektion, klockan är åtta. Hon leder eleverna in i matematiken via ett resonemang om datum, år och vilken vecka det är. En av eleverna säger att det är lätt att vända på 24 så det blir 42. 

– Det är det verkligen, särskilt i början av ett nytt år, säger Elise Pettersson bekräftande.

På tavlan står det ”Omgruppering och additionsuppställning”. Begrepp som vid en första anblick känns något avancerade för årskurs 2, men det ska vi återkomma till.

– Ni vet att vi ska repetera i dag, som att spela teater, säger Elise Pettersson till klassen och förklarar sedan att hon ofta repeterar, vissa lektioner flera gånger. 

Hon håller fyra lektioner i matematik per vecka, tre av dem utgår från TRR-manuset.

Under dessa tre lektioner är det totalt sex olika undervisningsfaser som ska gås igenom och de tre lektionerna bildar en sammanhängande enhet.

Tävling – men på lek

Landskrona är en av de fyra kommuner som var med i första omgången av samarbetsprojektet mellan Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därefter har elva kommuner tillkommit.

Alla lektioner startar med talkören, sedan blir det oftast en inledning i helklass, egna funderingar, arbete i par och så samtal med alla om resultaten. En del lektioner arbetar eleverna individuellt med liknande uppgifter som de gjort i par.

”10 är 10 + 0”, ”11 är 10 + 1”

Alla är med och fyller i ental och tiotal och fortsätter upp till 30. Eleverna är ivriga, koncentrerade och det blir lite av en tävling – men på lek. Alla 17 elever i Elise Petterssons klass är också vana vid arbetsmetoden, de har arbetat med TRR sedan förskoleklassen.

– Vad är det du ser?

Barnen räcker upp handen. Flera elever får svara. De pratar med varandra och det märks att de funderar.

Fler begrepp och resonemang om matematik dyker upp:

– Vi kan tillsammans utvidga språket från det enkla ordet ”upp” till ”mer” och avslutningsvis ”ökar”. Eleverna utvecklar sin begreppsförmåga tillsammans.

Klimatet känns tillåtande, hur har du byggt det?

– Det är bland annat det lärarprofessionen handlar om, att skapa en trygg grupp och se till att sammansättningen av par blir bra. Sedan är det också tredje året de jobbar med TRR i matematiken.

Behovet av så väl snabbhet som efter­tanke illustreras i TRR-materialet med haren och sköldpaddan. I klassrummet finns de med som mjukisdjur.

– Haren har hittat en bok om addition. Och nu ska vi omgruppera för att få alla ental för sig och alla tiotal för sig, säger Elise Pettersson.

Eleverna ska räkna ut 15 + 27 med omgruppering av addition, det vill säga uppställning. De får uppgiften på ett papper som är i tre delar; själva uppgiften, en spalt för att ställa upp talet och en spalt för att sedan förklara med ord vad de har gjort.

På borden finns likadana lådor med så kallade multilink. De består av blåa och röda plastkuber som går att foga samman. Nu bygger de talen, röda för ental, blå för tiotal. Det här är ett sätt för eleverna att visualisera storheterna, de bygger talet.

– Gör nu uppställningen tillsammans i par och skriv till sist vad ni gjort, säger Elise Pettersson som är noga med att eleverna också delar på jobbet och berättar för varandra vad de gör.

Prat och skratt sprider sig. Några börjar med att ta multilinkdelarna och bygga upp uppställningen av talet, några skriver på sina uppställningar. Någon elev går till ett annat av borden och pratar lite, det experimenteras och många skrattar.

– Uppställning är det bästa i matten, säger Amina Gültekin.

TRR är en del av arbetet och lärarens roll är en viktig nyckel för att det ska fungera.

– Målet är att alla ska våga prata matte och jag återkommer hela tiden till de grundläggande frågorna ”Vad är det du ser?” och ”Hur vet du det?”, säger Elise Pettersson.

Alla gillar inte att prata i helklass men kan vara helt trygga att prata i par.

– Det skapar en annan typ av delaktighet.

Undervisningen sker alltid i helklass i matematik, men Elise Pettersson är inte orolig för att inte hinna lyssna på alla.

– Det är min roll att skapa situationer där alla kan prata och bli lyssnade på. Jag behöver inte själv höra alla. Det kan vara svårt att släppa taget som lärare, men jag känner mig trygg. Jag behöver inte lyssna på allt och jag ser ju varje elevs resultat när de lämnar in.

Matten vi lär ut är på en högre nivå, helt klart.

Metoden ställer höga krav på läraren, menar Elise Pettersson.

– Det går inte att bara ta pärmen och gå in i klassrummet, du måste ta med din lärarprofession. Det gäller också för dig som lärare att verkligen förstå matten. Matten vi lär ut är på en högre nivå, helt klart, säger hon som en kommentar till en del av de svårare begrepp som hennes elever är bekanta med.

Hon menar att lärarens svåraste utmaning handlar om att förstå att det inte handlar om att eleverna ska kunna allt utan att de ska förstå mattens grunder och se mönster.

När hon då och då möter elever från sina tidigare klasser tycker hon att de är bättre på att prata om matematik.

– Jag har själv blivit bättre på att prata matte. Jag ser faktiskt arbetet med metoden som kompetensutveckling.

Vad har du själv lärt dig så här långt?

– Jag reflekterar mer över min egen undervisning, jag får ett adrenalinpåslag och känner att jag vill lära mig mer, jag har blivit mer nyfiken.

”Förutsättningarna måste finnas”

Hon har känt stort stöd från NCM, att hon har kunnat ställa frågor direkt till dem om materialet eller när något inte fungerat i klassrummet. Då har justeringar gjorts.

Kontakten med andra lärare i kommunen, som arbetar med TRR-metoden i samma årskurs som henne, har utvecklats till ett nytt lärarnätverk.

– Dem kände jag inte innan men nu har vi kontakt och om vi kanske har gjort samma lektion och misslyckats, då vågar vi prata om det och be om råd, fråga hur de andra gjort.

LÄS ÄVEN: Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden

Några lärare i Landskrona har hoppat av och Elise Pettersson är övertygad om att det inte går att tvinga någon att jobba med metoden.

– Förutsättningarna måste också finnas. Som att jag varje onsdag kan jobba med TRR, antingen i ett kollegialt möte eller med tid för planering.

Efter en timmes koncentration behöver eleverna röra på sig, alla årets månader får de sträcka och böja på kroppen för att få tillbaka energin.

Nu är det fem år sedan Elise Pettersson började att arbeta med TRR.

Hur kändes det i början?

– Jag visste inte riktigt vad det var när rektorn frågade om någon av oss var intresserad. Jag kände mig inte tvingad, så fungerar det inte här i kommunen, men jag blev nyfiken.

Sedan fick hon testa några lektioner och kände sig väldigt styrd.

– Det är ett så tydligt manus och det var jättejobbigt i början. Men nu känner jag att jag äger undervisningen.

LÄS ÄVEN

Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden

Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Ettans matte tufft steg för många barn

Hon släpper ny mattebok utan ”rätt eller fel”

Mattelärarens knep lär elever att förstå tid