Hon släpper ny mattebok utan ”rätt eller fel”
Pedagogik Matematikdidaktikern Ulla Öberg är känd för att vara kritisk till att undervisningen till stor del handlar om ”rätt” eller ”fel”. Det tar död på lärandet, menar hon. Snart släpper hon boken ”Sluta räkna, börja se”.
Barn lär sig genom att ställa hypoteser som de prövar, förkastar och prövar igen. Inte genom att arbeta med ”fylla i”-böcker med uppgifter som ska leda fram till ett rätt eller fel svar. Orden ”rätt eller fel” är nästan ett skällsord i matematikdidaktikern Ulla Öbergs värld, vilket framgår i hennes kommande bok ”Sluta räkna, börja se”.
– Den glädjen man kan se i barnens ögon när de lärt sig genom att pröva sig fram kan inte jämföras med nöjet att ha gjort något som man sedan glömmer, även om man gjort rätt, säger Ulla Öberg som har ägnat sig åt matematik i 50 år, både som lärare och lärarutbildare.
Ingen traditionell lärobok
I dag är hon pensionär men fortfarande angelägen om att dela med sig av sina kunskaper.
– Den här boken är inte en traditionell matematikbok, det är en ovanlig lärarhandledning uppdelad i olika arbetsområden som är kopplade till målen i läroplanen. Eleverna själva börjar med en tom bok – de producerar sin egen bok där de ritar och skriver för att lära sig använda det matematiska språket.
Ulla Öbergs nya bok är inte ett traditionellt läromedel.
Just att uppmuntra till hypoteser är en av utgångspunkterna i hennes bok, som riktar sig till lärare i lågstadiet. Ulla Öberg är mycket skeptisk till ”fylla i”-böcker, eller ”fylleriböcker” som hon själv kallar dem, och menar att det inte är ”att räkna” som ska stå i fokus. Det viktiga är att eleverna förstår taluppfattning och vad de kan använda sina kunskaper till. Barn behöver lära sig att ”se” matematiken, betonar hon.
– Jag problematiserar varje uppgift för att allt viktigt ska sägas av eleverna själva. Precis som förskollärare ofta gör. De är bättre än grundskollärare på att problematisera.
Hur menar du då?
– Traditionella genomgångar tråkar ut eleverna och ställer ofta till ett kaos eftersom många tröttnar på att lyssna, särskilt bland de som redan kan.
De flesta lärare använder sig av både ”fylla i”-böcker och annat läromaterial. Vad säger du om det?
– Fylla i-uppgifter och tragglande i appar leder nästan alltid bara till görande. Matematik handlar om att tänka och om att få elever att utvecklas och bli medvetna om sitt tänkande. Inte om att tala om för elever hur de ska tänka.
Strategiuppgift
Eleverna får en strategiruta med givna uttryck. De studerar uttrycken i rutorna och lägger en knapp i de rutor som visar lärarens frågor, utan att räkna. Eleverna ska lära sig att se matematiken, enligt Ulla Öberg.
Frågor:
Vilka uttryck är lika med 5? Vilka uttryck är mindre än 5? Vilka uttryck är större än 5? Hur kan du se det? Förklara och diskutera med en kompis.
"Väcker nyfikenhet"
Arbetsområdena i boken startar oftast med en story som eleverna kan känna igen sig i. Grunden till hennes förhållningssätt till lärande börjar redan då läraren ställer sin första fråga i inledningen av en arbetsuppgift.
– Mina frågor till eleverna innehåller oftast ett ”tror ni”. Jag ställer aldrig en fråga som eleverna kan svara fel på. Om man svarar med vad man tror är alla svar ”rätt”, även om vi traditionellt sett inte skulle säga att svaret var rätt, säger hon och fortsätter:
– Skulle elevernas hypotes visa sig vara fel är de öppna för att ta reda på hur det verkligen är. Det väcker nyfikenhet.
Kan du ge ett exempel på den typen av uppgifter som du förespråkar?
– Alla elever ombeds lägga sina skor i en påse. Sedan får de gissa och lägga fram sin hypotes om hur många skor som låg i påsen. Någon kanske ropar 99, en annan gissar på 1 000 skor. Andra räknar sina klasskamrater för att komma fram till ett svar. Nästa steg är att göra en tabell på tavlan: 1 par skor, 2 par skor och så vidare. Till slut går det upp för en elev att det inte kan vara 99 skor i påsen eftersom det talet inte slutar med en jämn siffra. Med andra ord övergav en av eleverna sin första hypotes och det är då jag vet att den eleven har lärt sig något, säger Ulla Öberg.
Gillar inte fingerräkning
Därefter konstaterar hon att det är ett exempel som tydliggör att metoden passar alla elever, oavsett vilken nivå de befinner sig på. En del kan positionssystemet och kan använda sig av de kunskaperna. Andra är i full färd med att lära sig udda och jämna tal.
Du är emot fingerräkning. Varför då?
– Det finns endast en anledning till fingerräkning och det är för att få rätt svar, men elever är inte i skolan för att få rätt svar, de är i skolan för att lära sig sådant som de ska kunna använda i ett senare sammanhang – för att förstå och komma vidare.
Ulla Öberg
- Släpper snart sin bok ”Sluta räkna börja se”. Cirka 50 lågstadielärare har varit med och provat hennes handledningsmaterial innan det sammanställdes till en bok.
- Har ägnat sig åt matematik i 50 år i hela grundskolan och som lärarutbildare av nya lärare.
- Driver bloggen ”Om-matematik – sluta räkna, börja se!” som består av lektionsförslag för alla åldrar. https://www.om-matematik.se/. Hon administrerar även en Facebookgrupp med samma namn.
Magnus och Brasse-matematik: ”En ska bort”
En uppgift som uppmuntrar barn att ställa hypoteser:
- Läraren ritar upp fyra rutor på tavlan med en siffra i varje. Exempelvis 14, 49, 23 och 35.
- Eleverna får fundera och svara på frågan: En ska bort, vilken? Först enskild och sedan i grupp.
- Hypoteserna diskuteras högt i klassrummet.
- Exempel på tänkbara svar: 14 ska bort för det är ett jämnt tal! 35 för det är det enda talet som kan delas med 5! 49 för det är ett kvadrattal!
- Ulla Öberg: ”Elevernas förslag duger alltid om det finns en hållbar tanke och ett rimligt svar som eleven kan argumentera för.”
LÄS ÄVEN
