Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden

Läraren Maritha Hammer är mycket kritisk mot metoden som försvaras av forskaren Ola Helenius.

Maritha Hammer är en av flera lärare som är kritisk mot den omstridda matematikmetoden TRR som hon nu har tillåtits överge.
– Det här är inte ett färdigt projekt men testas på oss lärare och eleverna, säger hon.
Men matematikprofessorn Ola Helenius försvarar metoden.

Maritha Hammer är lågstadielärare i Håbo kommun och har arbetat med TRR-metoden i två år. Hon berättar att hon och hennes kollegor inte hade något val när Håbo kommun beslutade sig för att införa metoden för några år sedan. Det var först i höstas lärarna gavs ett val och då avslutade Maritha Hammer arbetet med TRR som hon kritiserar på flera punkter.

Hon menar bland annat att metoden tar bort lärarens autonomi, att undervisningen går för fort fram, att genomgångarna är för långa, att nya delar gås igenom varje vecka och att eleverna därför inte hinner befästa kunskaperna, samt att det blir mycket merjobb för lärarna att anpassa materialet till sin elevgrupp.

– Det är också en nackdel att det är ett pågående forskningsprojekt vars resultat inte kan mätas tillförlitligt eftersom lärarna gör om materialet till sitt eget för att det ska fungera, säger Maritha Hammer.

Hon menar dessutom att TRR-metoden är väldigt svår för många elever, framför allt för elever med olika npf-diagnoser samt de som redan tycker att matematiken är svår. Hon menar att metoden snarare förstärker deras dåliga självkänsla.

Kan du förklara varför?

– Det är en så pass komplicerad modell vars material vi lärare behöver göra om för att det ska passa eleverna. Först fick vi inte det men sedan fick vi göra det till vårt eget.

Finns det några fördelar?

– Ja, att det är mycket pararbete, arbete med tallinjen och konkreta material. Men det arbetar man ju med ändå, säger Maritha Hammer.

Forskaren: Vi utmanar traditionerna

Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med inriktning matematik och delaktig i utvecklingen av metoden, är medveten om kritiken TRR får från en del lärare.

– Jag vill inte sprida rosenskimmer, det är svårt att komma i gång och vi utmanar verkligen traditionerna. Men det är kommunerna som tar beslut och de måste ge lärarna stöd. Och kommunerna har agerat väldigt olika, säger Ola Helenius.

Han menar att TRR tillåter stor bredd inom klassen, men det betyder också att läraren måste befinna sig på olika nivåer samtidigt och möta eleverna.

– Sättet att hantera klassen är helt nytt, med målet att diskutera matematik i klassrummet. Det kräver en viss kunskap och det tar extra tid i början. Det kan också kännas nervöst för läraren och eleverna kan ge rejält motstånd i början, säger han.

Du måste bli lite stressad och utmanad för att förändra dig.

Ola Helenius

Ola Helenius förklarar att metoden drar bort rutiner som lärarna litat på.

– Så klart det blir obehagligt och osäker mark. Men så är det med alla förändringsprocesser. Du måste bli lite stressad och utmanad för att förändra dig. Men du behöver få stöd, säger han och berättar att några lärare har hört av sig, ibland med frågor på detaljnivå, och att materialet successivt har justerats efter lärarnas feedback. 

Nyligen besökte Ola Helenius två olika TRR-klasser i årskurs 2 i Mariestad:

– De hade samma material men det blev ändå helt olika organisation i klassrummen. I det ena satt eleverna i en ring på golvet medan de i den andra satt vid sina bord men gick fram till tavlan och skrev när de ville, säger han och lägger till att det är viktigt att lärarna följer modellens sätt att presentera matematiken, samtidigt som det finns ett visst friutrymme.

– I dessa två klasser märktes det att lärarna hade inkorporerat TRR i sin egen undervisningsstil, fastän de också följde materialet, säger han.

LÄS ÄVEN

Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa

Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Ettans matte tufft steg för många barn

Hon släpper ny mattebok utan ”rätt eller fel”

Mattelärarens knep lär elever att förstå tid