Estetiska lärprocesser lyfter tidiga SO- och NO-undervisningen
Åsa Bolin, Cecilia Ferm Almqvist och Åsa Björnsdotter Scherrer.
Pedagogik
Estetiska lärprocesser ger eleverna fler möjligheter att visa kunskaper samtidigt som lärarna får ett bättre underlag för bedömning. Det visar erfarenheterna från ett ULF-projekt i SO och NO på lågstadiet.
– Det ger för lite att bedöma SO och NO om eleverna enbart får skriva, säger Åsa Bolin, förstelärare och speciallärare.
I läroplanen (Lgr22) anges att eleverna ska kunna ”använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans”. Det är lite av en utgångspunkt när Åsa Björnsdotter Scherrer, försteläarare och Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare inledde ett projekt med estetiska lärprocesser på Stenmoskolan i Huddinge. SO- och NO-ämnena valdes ut.
– Vi ville utveckla bedömningsförmågan i de ämnena. I svenska och matte finns det mer stöd från Skolverket, säger Åsa Björnsdotter Scherrer.
I NO har eleverna från förskoleklass till årskurs 3 till exempel visat på vattnets olika former genom att frysa vatten till is, bygga modeller av vattenmolekyler och dramatisera vattnets former i grupp. I SO har klasserna arbetat med begreppet samhälle. De har lärt sig om olika samhällsinstitutioner och byggt upp sitt närsamhälle i kartong.
”Fler inlärningstillfällen”
Åsa Bolin betonar att estetiska uttrycksformer i undervisningen gynnar elevernas engagemang. Inte minst gäller det elever med svårigheter att till exempel uttrycka sig i skrift.
Totalt har tolv lärare deltagit i projektet. Åsa Björnsdotter Scherrer menar att de har kunnat följa inlärningsprocessen när ett lärandemål bearbetas på olika sätt.
– Det blev fler inlärningstillfällen tack vare de estetiska uttrycksformerna. De blir också mer att resonera om med eleverna när kunskaper redovisas med olika uttryck.
– Fler elever fick glänsa när de gavs möjlighet att göra ett bildspel eller en film för att visa sina kunskaper. De kunde otroligt mycket, säger Åsa Bolin.
Samtidigt är det är viktigt att lärarna inte missar om någon elev inte har förstått orsakerna bakom olika skeenden när kunskaper redovisas i grupp genom film, teater eller andra estetiska uttryck.
– Det är svårt att bedöma alla i en grupp som till exempel spelar teater om hur vattenmolekyler rör sig. Men man kan inte göra all bedömning vid ett tillfälle utan eleverna måste få fler sätt att visa sitt kunnande, säger Åsa Bolin.
Ett brett bedömningsunderlag behövs för yngre elever, betonar hon.
– Att enbart bedöma SO och NO genom att yngre elever får skriva texter ger för lite, säger Åsa Bolin.
”Bidragit till entusiasm”
Åsa Björnsdotter Scherrer menar att alla estetiska uttrycksformer kan visa på kunskap inom olika ämnesområden.
– Det är också ett sätt att få eleverna delaktiga i processer som annars kan vara väldigt teoretiska.
Arbetet med estetiska uttrycksformer har resulterat i en utvecklingsartikel på Skolporten. Den har Åsa Björnsdotter Scherrer och Åsa Bolin skrivit tillsammans med Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, som även har deltagit i projektet på Stemoskolan.
I artikeln framgår det att lärarna tycker att det varit intressant att under ett helt läsår ha fått arbeta med estetiska lärprocesser. Det ”upplevs bidra till möjligheter att fånga alla elever i klassen, samtidigt som det också framkommer att det varit utmanande att våga prova på saker de inte gjort tidigare, speciellt då uttrycksformerna dans och drama.”
– Det är ju inte givet att lärarna har utbildning i drama, dans och film. Det här borde ingå mer i grundutbildningen. Det har varit ett kollegialt arbete där lärarna gemensamt har format lektioner så det har bidragit till entusiasm och att man vågar mer, säger Åsa Björnsdotter Scherrer.
Utvecklingsartikeln är skriven inom ramen för den nationella satsningen ULF, utbildning, lärande och forskning. Titeln är ”Att bedöma lärande i NO och SO i samspel med estetiska uttrycksformer i grundskolans tidiga år”.
LÄS ÄVEN
Fem saker elever uppskattar när lärare gör
Stolper: Alla elever förtjänar en Annelie
