Gymnasiebehörigheten kan avgöras redan på lågstadiet
Elin Vimefall är lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet. Foto: Jesper Mattsson
Gymnasiebehörighet
Elever som inte klarar de nationella proven i trean riskerar att missa behörighet till gymnasiet, visar en ny undersökning.
– Sätter inte skolan in tidigt stöd blir det jättedyrt i längden, både för individen och samhället, säger forskaren Elin Vimefall.
Behovet av tidiga åtgärder för att stödja svaga elever hamnar åter i fokus när en grupp forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet studerat sambandet mellan nationella prov och gymnasiebehörighet.
– Vi hoppas att vår rapport kan ge extra tryck i argumentationen för att sätta in tidiga insatser, säger Elin Vimefall, lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet.
Mycket tydliga samband
Tillsammans med några forskarkollegor har hon på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner (SKR) studerat sambandet mellan elevers resultat på nationella proven i svenska och matematik i årskurs tre och sannolikheten att senare uppnå gymnasiebehörighet och ta en gymnasieexamen.
– Vi vet ju sedan tidigare att det finns en tydlig koppling, men här ser man svart på vitt hur stora skillnader det är. Redan när elever missat några få av delproven är det en mycket stor andel som inte klarar behörigheten till gymnasiet. Det tyder på att vi inte lyckas fånga upp de här eleverna så bra som vi skulle önska.
Medan de elever som har klarat alla delprov i årskurs 3 har en hög sannolikhet att bli godkända på de nationella proven i årskurs 6 och vara behöriga till gymnasiet i slutet av årskurs 9, är situationen en helt annan för de som inte klarat alla prov. Till exempel var 93 procent av de som klarade alla åtta delprov i svenska i årskurs 3 behöriga till gymnasiet i slutet av årskurs 9, medan motsvarade siffra bara är 58 procent för de som klarade fyra delprov.
Dyrt för samhället
Det samhällsekonomiska värdet av att en individ uppnår behörighet till ett nationellt program på gymnasiet har forskarna vid Örebro universitet beräknat i en tidigare studie. De räknade fram två värden där det andra baseras på det första, 2,3 miljoner för att faktiskt ta en examen och 1,3 miljoner för att säkerställa att eleven uppnår behörighet.
– Vi beräknar skillnaden i inkomst mellan de som har en gymnasieexamen som högsta utbildningsnivå och de som enbart har en examen från grundskolan. Eftersom vi har ett samhällsperspektiv utgår vi från bruttoinkomsten och lägger till sociala avgifter. Tidigare studier har visat att ungefär halva skillnaden i inkomst beror just på utbildningsnivån. Vi tar därför bort hälften. Från detta drar vi sedan kostnaden för att tillhandahålla utbildningen och beräknar om till värdet när eleven är 16 år, säger Elin Vimefall.
Forskarna har däremot inte räknat med till exempel minskad risk för kriminalitet eller effekter på hälsan, faktorer som skulle öka värdet för samhället ytterligare.
Tidiga insatser och en gedigen uppföljning av elevernas utveckling är avgörande för att fler elever ska nå kunskapskraven, understryker även SKR i den nya rapporten:
”Landets skolhuvudmän har en grannlaga uppgift att uppmärksamma varningssignalerna från de nationella proven, så att elever som behöver kan få extra stöd i god tid”, skriver SKR i den nya rapporten.
LÄS ÄVEN
Här knäcker alla sexåringar läskoden
Fortsatt stora problem vid stadieövergångar
Brister i särskilt stöd i förskoleklass
Debatt: Sätt in särskilt stöd redan på lågstadiet
